Förra inlägget tog oss till Chauvetgrottan och Dolni Vestonice, för ca 30 000 år sedan. Sen följer en allt kallare period och boken jag läser tar ett kliv 15 000 år framåt. Men jag antecknar några rader även om denna period. En sak att ha i minnet är att landet inte låg som det ser ut nu på kartorna under istiden. Med så mycket vatten bundet i is var havsnivåerna som lägst 116 meter under nuvarande läge för 20000 år sedan. I en artikel av Evan Gowan et.al. (som t.ex. refereras här) visas att överenstämmelse kan erhållas mellan geologiska och klimatologiska data genom att ta hänsyn till en rad lokala geologiska förhållanden. Kartan i artikeln är spännande då den både visar isens utbredning och var landbryggor uppkom.
Detta är alltså sen stenålder (senpaleolitikum, ca 45-12000 år sedan) som indelas i en rad kulturer i Europa främst baserade på den teknik man använda för att framställa föremål av sten. Här är en kort sammanfattning av Paul Wallin vid Uppsala universitet, som även redogör för de mer nordliga tundrakulturerna jag inte tar upp alls, ett föredrag som heter "Paleolitikum och den moderna människan i Europa och Skandinavien." Se Studentportalen.
Förra inlägget handlade om aurignacienkulturen och gravettienkulturen, medan detta ska lyfta fram den mest kända perioden av stenåldern i Europa - magdalénienkulturen.
Magdaléniengrottan ligger i Vézèredalen i Frankrike, och där ligger många av de mest berömda grottorna som representerar denna period: Lascaux, Font de Gaume och Les Combarelles. Andra berömda grottor är Altamira i Spanien, Niaux och Cavernes du Volp (Volp Caves), de sista två nära Andorra, och 5-10 mil från Aurignac.
Även vissa av hällristningarna i Côa i Portugal anses vara från magdalénia-tiden.
Man tror att det bodde cirka 50 000 människor i det som är nuvarande Frankrike under Magdalénia-perioden. De var jägare-samlare-fiskare men kunde periodvis bygga halvpermanenta bosättningar i vissa dalar där det fanns gott om vilt och fisk. Det kunde då röra sig om grupper om 400 - 600 personer. De efterlämnade fint arbetade föremål, t.ex. nålar, spjutspetsar och harpuner. Grottkonsten visar upp deras djupa känsla för djuren de omgavs av. En hypotes är att allt eftersom det blev svårare att jaga de stora bytesdjuren så blev det viktigare att måla de fantastiska målningarna av dem.
Då Krauses bok inte tar upp denna period så mycket får jag länka till en annan referens till DNA-forskning om denna tid, från Science Direct. Berömt i sammanhanget tycks skelettet av en kvinna vara som går under namnet "The red lady of El Mirón", från en grotta i norra Spanien, 9 mil öster om Altamira. Gener från magdalenierna går att återfinna i DNA från nutida människor. Men mycket tycks återstå att reda i när det gäller vems DNA som hamnade var.
Dessa inlägg blir väldigt europa-inriktade men den som vill kan läsa om grottkonst över hela världen till exempel i Smithsonian magazine. Unesco har mycket information. Och bäst av allt, läs och läs om Lasse Bergs "Gryning över Kalahari, hur människan blev människa", från 2005.
Jag besökte en grotta i närheten av Ronda i Andalusien 2012, Cueva de la Pileta. Den innehåller målningar och tecken från många olika tider men räknas främst till en kultur jag inte skrivit om, som kallas Solutrean-kulturen.
För svenska förhållanden blir dessa jägar-samlarkulturer en senare historia eftersom istiden först måste ta slut. Jämför till exempel med Kvinnan från Österöd, daterad till cirka 9000 år sedan (Thorbjörn Ahlstöm et.al) med DNA både från sydliga och nordliga jägare. Och jägar-fiskar konsten vid Nämforsen.
Anm 2022-08-03: En grotta med målningar från flera olika tidsperioder med många bilder av fåglar är Cueva Tajo de las Figuras nära Cádiz i Spanien. Den tas upp i en understreckare i SvD 31 juli 2022. Där tar man upp möjligheten att bilderna fungerade som en slags fälthandbok, som förberedelse inför jakt.
SR P1 vetenskapsradion berättar om grottor i Atapuerca i Spanien i inslag 14 juni och 20 juni 2022. Här har man hittat mängder med ben från olika Homo sp. som daterats från 1,3 miljoner år sedan fram till medeltiden. Kan vara det tidigaste exemplet av en begravningskultur som man funnit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar