18 juli 2011

Tillbaka till Sidenvägen

Jag råkade hitta en trevlig bok om sidenvägen som beskriver historien med fokus just på siden och textil. Boken heter "Sidenvägar - Världar som vävs samman" och är skriven av Karin Wallin, konstnär med textil utbildning. Här kan man läsa om färgning med ikat-teknik, men också mycket om sidenvägens historia och kvinnors roll i olika samhällen genom tiderna. Karin Wallin ta upp hur det känns att resa som västerlänning i Centralasien. Och hon tar upp aktuella problem, diktaturernas förtryck och miljöproblem som Aralsjöns uttorkning.

Men det textila specialintresset är det som lyfter boken, det blir en konsthistoria som visar på mönster som går igen i arkitektur och tyg i olika kulturer. Det äldsta ikat-tyget finns bevarat i Japan från 600-talet, men tekniken kan ha kommit till Japan från Indien på samma vis som buddhismen spridits via Centralasien. För Karin Wallin börjar inte sidenvägen i Chang´an i Kina utan i Nara i Japan.

Världens äldsta knutna matta är Pazyrykmattan, i skytisk stil från 400 f.Kr. Mattan har 360000 knutar per kvadratmeter. Det är mycket hög kvalitet för en persisk matta, konsten att tillverka sådana är urgammal. Jag gillar att Karin Wallin påpekar att det egentligen inte är knutar, tråden dras runt varpen och slås fast.

7 juli 2011

När institutionaliseras organisationerna? Exemplet Pallava i Tamil Nadu

Vad är det som gör att en stat går från att vara en skör stat till en stabil stat? North anser att Frankerriket under 600-talet var en skör stat medan Karl den stores rike (785-814) var en stabil stat. Norths beteckning är "basic natural state", jag har tidigare numrerat den som en typ II b-stat.

I tamilområdet i sydöstra Indien var Pallavariket en dominerande dynasti mellan 300-900. Mest makt hade de under perioden 550-850, även om de var starkt pressade av Chalukyariket på 730-talet. Var Pallava en stabil stat?

Norths definition av stabil stat utgår från kriterier av organisationsgrad, det räcker inte att en viss dynasti lyckas hållas sig vid makten länge eller kontrollera stora ytor. Det är dock lätt att tänka att det faktum att Pallava var så framgångsrika var att under deras period ökade organisationsgraden på ett fundamentalt vis. North kallar detta att organisationerna institutionaliseras. Institutioner är för North ett viktigt begrepp, som avser de föreställningar (lagar, normer, vanor, religiösa idéer och så vidare) som styr beteenden och bland annat reglerar hur ekonomiska avtal sluts och respekteras. Norths skolbildning kallas "Ny Institutionell Ekonomi". Att organisationer, som i en skör stat är helt beroende av de personer som upprättat dem, i en stabil stat blir en del av människornas uppfattning av vad som är normalt, är ett kriterium på att de institutionaliserats.

Sedan länge hade södra Indiens bönder varit organiserade i lokala bondesamfund. Stapelvaran var självklart ris, själva ordet ris kommer från tidiga dravidiska språk via sanskrit, persiska och grekiska. Den lokala organisationen kallades "nadu", samma ord som har betydelsen "hembygd" i Tamil Nadu. Men för större bevattningsarbeten krävdes central samordning. Troligen kunde sådan samordning åstadkommas av personer från olika kaster i perioderna före Gupta. Buddhism och jainism hade relativt stor utbredning, med ett budskap om ett frihetligare förhållande till kast och icke-våldsprinciper (ahimsa). Men med återhinduiseringen under Gupta och i sydindien genom en "väckelserörelse" kom brahmanernas kontroll av bevattningssystemen att öka. Brahmadeya kallades de områden/rättigheter som kungen delade ut till brahmanerna, som kopplades till byggande och underhåll av fantastiska tempel. Pallavakungarna skapade legitimitet genom att hänvisa till släktskap med Shiva och Vishnu. Kung Mahendravarman (600-630) var jainist som ung men valde att bli shaivist för att trygga sin kungaroll.

Förutom den grundläggande organisationen av beskattning av landsbygdsbefolkning, krävde statsbyggandet fungerande organisationer och institutioner för handel och för försvar. Handeln under Pallava var organiserad i något som kan liknas vid gillen som hette nagaram. Några av dem bildade regionala nätverk, de viktigaste var Manigramam och Ayyavole. Dessa är kända från inskriptioner tidigast från Cholariket kring år 1000, och brist på dokument gör det svårt att visa hur utvecklade de var år 600. (andra namn att kolla upp är Valanjiyar, Nagarattar och Anjuvannam). Gillena var ibland ansvariga för särskilda vattentankar, som utgjorde en viktig del av bevattningssystemen. Särskilda organisationer byggdes upp för att administrera hamnarna. (Ref: Kanakalatha Mukund).

Det militära systemet byggde på krigarkasten, Kshatriya. Utmaning för kungen var att behålla en lojal, tillräckligt stark styrka, för att både interna maktaspiranter och externa kungariken inte skulle kunna hota. För Pallava var det viktigt att de många andra maktdynastierna i Syd inte överflyglade dem. Cholas, Cheras (i Kerala) och Pandyas var dynastier som både före och efter Pallavaperioden fanns som viktiga maktspelare. Cholas storhetstid kommer på 900-talet. Pallavakungen var alltså kungarnas kung, en rajaraja.

Men eftersom makt var kopplad till kungens person var även den egna storfamiljens lojalitet en avgörande punkt. Likt de många brödrastriderna i medeltidens Europa så är Indiens historia fylld av sådana. Just kring år 600 var Pallava förskonat från detta, kanske beroende på en bättre intern organisation, medan deras värsta konkurrentet i öst, Chalukya, var på väg in i ett inbördeskrig mellan förmyndarna till kungasonen Pulakesi och den tidigare kungens broder Mangalesa.

Pallava år 600 var enligt min mening en stabil stat enligt Norths definition. Geografiskt kan vissa lite långsökta paralleller dras till Karl den stores rike. Pallava låg utanför de riktigt rika områden kring Ganges och Indus, där indiens "romarriken" hade sitt centrum. Sanskrit hade stort inflytande men den urgamla starka tamilska kulturen levde vidare, en tydlig kulturell identitet fanns gentemot norr. Allt viktigare handelsvägar låg i Pallavas kontroll när handeln med peppar, kanel, bomull och siden ökade.

Ordet peppar har som "ris" också sydindiskt ursprung. Kanel däremot heter karuvapatta, ordet kanel kommer från latinets ord för rör. Bomull är ett ord som kommer från tyska, och betyder "ull från träd".

Pallava lyckades kanske bättre än Karl den store att få en religiös legitimitet för sitt styre som skapade en självklarhet i maktutövandet över generationer, kungalängden räknar tio namn från Mahendravarmans far till Nandivarma III i slutet på 800-talet.

En viktig del i att upprätthålla stabiliteten och institutionerna var utbildning. I Kanchi och på andra ställen fanns tempelskolor/kloster som utbildade brahmanerna. Det var ingen tillfällighet att kinesiska munkar som besökte Nalanda även fortsatte längst handelsvägen genom Orissa ner till Kanchi för att besöka de tamilska lärda. Det visar också på den öppna hållning som fanns, buddhism, jainism och andra läror tilläts finnas jämte mångfalden inom den hinduiska traditionen.