Procenträkning på liv

Som jag refererat till i tidigare inlägg så har WWF publicerat en rapport kallad Living planet 2018 som bland annat anger en "minskning av beståndet av vilda ryggradsdjur med 60 % sedan 1970." Ännu mer kritiskt anges minskningar på 89 % i Syd- och Mellan-Amerika.

För att förstå detta måste man begripa vad dom räknar procent på. Metoden de hänvisar till är publicerad av The Royal Society: The Living Planet Index från 2005. För att räkna procent behöver man lägga en baslinje. Om jag fattar rätt har man extrapolerat olika populationsserier till vissa baslinjeår. Vi får då uppskattade antal i en population av valda arter vid ett givet år som vi kan jämföra med ett annat år, i detta fall 1970 med 2014. Jag har sedan jag följde arbetet med riskvärdering av GMO undrat över "baslinjer" för naturpåverkan. Var 1970 ett särskilt representativt år? Hade inte naturen redan då påverkats av diverse artutrotningar som då inte kommer med i statistiken? Men så måste  man göra, man får välja en baslinje, och från 1970 har man användbara data.

För att räkna procent är det givetvis betydelsefullt att veta vad det är man räknar. Jag fattar det som att det är populations-serier som slås ihop, men lite oklart hur varje population har mätts, det är troligen olika metoder eftersom man ska samla så mycket data.

En viktig mening i artikeln från 2005 om LPI är denna: "Hotade arter av däggdjur och fåglar är något överrepresenterade i urvalet, men skillnaden är liten. ... Se figur 9." I figur 9 ser man 302 arter som är hotade på olika nivåer, och en stapel på 690 arter som inte är hotade. I diskussionen tar man upp hur "bias" kan uppkomma pga att de dataserier man har tillgång till för olika typer av biom inte nödvändigtvis blir representativa. De har ändå goda argument för att den totala bilden blir ganska rättvisande. Givet att siffrorna är så dramatiska är de alarmerande, sannolikt kan felen dessutom slå åt bägge håll. Anta att en ekologisk rubbning leder till en massiv expansion av en art som råkar vara med i urvalet, det skulle leda till att en akut minskning av ett ekosystems funktion döljs av en lokal populationsökning om just den arten är med i urvalet. Eftersom jag inte begriper hur de väger av de olika arternas relativa betydelse när de summerar vågar jag inte ha någon uppfattning om hur det slår på totalen.

Min slutsats blir att LPI ger en indikation på läget i olika regioner samt en övergripande dyster bild av den massutrotning som pågår men att det är ett trubbigt instrument för att förstå vad som verkligen händer. Ungefär som BNP. Fast en minskning av BNP på 60 procent skulle ge större rubriker.

Shankara

En av hinduismens viktigaste filosofer kom från Malabarkusten. Adi Shankara, (Ādi Śaṅkara) som troligen levde kring år 700-800 e.Kr, var född nära Kochi i Kerala, i en by kallad Kaladi. Han var verksam runt om i Indien, det ingick i en hinduisk intellektuells roll att resa runt. Shankara ska enligt traditionen ha grundat tio ordnar varav minst fyra var knytna till en typ av lärdoms-säten i olika regioner, se Dashnam Sanyasins. Övriga ordnar tycks ha haft en bredare roll, de skulle vara "i bergen", "i staden" eller "i skogen".

I en tid när buddhism och jainism spreds allt mer i Indien kom Shankara att vara en av dem som återupplivade en hinduiskt tradition. Shankaras kombination av läsning av de klassiska skrifterna (vedanta, dvs läsning av upanishaderna osv), advaita (dvs monism, att världen enbart är brahman, världssjälen), och impulser från främst shivaism, men även vishnuism och yoga, blev en mycket framgångsrik syntes av den hinduiska traditionen.

New World Encyclopedia menar att han kan ha levt ca. 700-750.  Wikipedia anger 788-820 vilket var den tidigare akademiska dateringen men som sedan ifrågasatts. I boken "Shankara and Indian Philosophy" av Natalia Isayeva skriver hon att han tidigast kan ha levt 650 och senast 840. 
Platsens för hans död är också omdiskuterad. De som förestår "klostret/templet" (matha) i Kanchi (Tamil Nadu) menar att han dog där medan de som är aktiva i Sringeri (i Karnataka) uppger att han dog uppe i Himalaya på en plats nära templen i Badarinatha, som är ett av de fyra pilgrimsmålen Char Dham.

Det matha som ligger i Sringeri, Sringeri Sharada Peetham, är centrum för en tradition inom hinduismen som kallas Smarta och som räknar Adi Shankara som grundare. Det är en traditionen som förenar fem av de hinduiska gudarna och söker sätta kunskapens väg (jnana yoga) i relation till karma och bhakti yoga.

Det mest kända citatet från Shankara lyder ungefär:

"Brahman är ensam sant, och denna värld av mångfald är inte verklig (är mithya); Det enskilda jaget skiljer sig inte från Brahman."

Att det enskilda jaget (jiva-atman) är ett med världsanden (atman, brahman) är den grundläggande tesen i Shankaras filosofi, advaita vedanta. Två andra betydelsefulla filosofer inom vedanta har en annan syn, och deras skolor räknas då inte som advaita. Det är Ramanuja (1017 - 1137, från Tamil Nadu) och Madhvāchārya (1238-1317, från Karnataka).