Förra inlägget innehåller några tanketrådar som man kan följa vidare:
1) De lokala dravidiska släktskapsreglernas utformning och relation till andra släktskapsregler och språk.
2) Denna sorts reglers betydelse för hur ett samhälle organiseras i större skala.
3) Vad betyder de många gudarna inom hinduismen för att få stöd för centralstyrning?
4) Handelsvägarnas betydelse, sjövägen vidare mot Srivijaya.
Jag har bläddrat i "Deep History" av Andrew Shryock och Daniel Lord Smail (University of California Press 2011) och hittat diverse saker att fundera vidare på.
1) Släktreglerna i Tamil Nadu innehåller regler om "selektivt släktskap". Dessa släktregler kallas ibland för "dravidian kinship", men man kan även hitta artiklar som hävdar att det begreppet är feltänkt. Eller kanske man ska säga, felbenämnt, dvs det går att ange olika typer av breda klassificeringar av släktregler men de borde lämpligen benämnas efter funktion och inte efter någon särskild befolkningsgrupp eftersom det kan leda till onödiga missförstånd. Släktregler är en antropologisk paradgren, som även haft stor betydelse för sociologin. "Deep kinship" diskuteras i kapitel 7 i "Deep History" med hela perspektivet från primaterna fram till modern släktforskning på internet. En tanke är att språksystem och släktsystem är väldigt konservativa system som går att följa över lång tid. Här skulle då mötet mellan en sydindisk kultur och en nordindisk (vedisk) kultur kunna visa på intressanta jämförelser. Men allt detta är händelser för så länge sedan, i verklig mening djupt liggande historia, så det blir väldigt svårt att dra slutsatser. Jag läste "Källan på botten av tidens brunn" av Anders Kaliff (2018). Han har höga ambitioner att visa på djupt liggande gemensamma indo-europeiska särdrag. Mycket är bra men jag blev besviken när jag insåg hur svårt det är att förstå vad som kan begripas av bronsålderns olika indoeuropeiska utlöpare. Det finns gemensamma idéer om t.ex. eldens betydelse och hästens betydelse. Kaliff som är arkeolog skriver mycket om begravningsrituler, men det verkar vara en stor spridning mellan traditionerna. I hinduiska tempel idag reciteras gamla texter ur Rigveda men betydelsen är man inte enig om, och det är själva det korrekta reciterandet som är viktigt, inte den exakta betydelsen. Det kan vara så att kastväsendet har sin rot i den vediska traditionen men de verserna är omtvistade. Och det finns en skapelsemyt där en kosmisk jätte styckas, i en första offer-rit som utformas av Manu (människan). Jämför Ymer som diar urkon, och sedan offras av sina egna barn (Woden, Vile och Ve, eller Oden, Höner och Lodur) för att världen ska skapas. Lite speciellt är det att den fornnordiska text som delar in människorna i trälar, fria män och jarlar heter Rigstula, men någon enkel språklig koppling finns tydligen inte. Rig i Rigstula är Heimdals alias (avatar?) och betyder rik eller rike. "Rig" i rigveda betyder hymner eller riter.
I ett sociocentriskt samhälle är det rimligt att seder fortlever mycket länge eftersom de är så invävda i hela samhällets funktion. Inbyggt i det sociocentriska samhället är att vem man gifter sig med i hög grad bestäms av den sociala gruppn, och främst då ens föräldrar. Men kanske många förändringar sker ändå, mera som en samhällerlig markering av förändring snarare än individers behov att hitta nya seder. Språk ändras på det viset hela tiden, men det intressanta med språk är att där kan man sätta upp regler för hur förändring sker. Försök har gjorts att hitta liknande regler för hur släktskapsregler ändras. (Bernhard Chapais, Nick J. Allen, Claude Lévi-Strauss). Intressant men bra om man tar invändningen ovan på allvar att de olika släktreglernas benämningar inte növändigvis stämmer med någon enkel historisk bakgrund. Jag lämnar dock denna tråden för nu, den är svår att reda i och mycket ligger i ett odokumenterat förflutet.
2) En given tanke är att de tidiga sammhällenas organisation var baserade på att släktskapsregler fördes över på större sammanhang. I "Deep History" resonerar de kring att de tidiga samhällena som var byggda kring cirka 150 sociala realationer (Dunbars antal) kunde skalas upp genom att kategorier bildades, så att tusentals människor kunde sammanfattas i en gemensam roll som de enskilda människan kunde hantera. Detta är en tråd jag tycker är mycket spännande och den återkommer jag till i kommande inlägg.
3) En motivering till monoteismens framgång anses vara att den hegemoni som en ensam kejsare vill etablera kan stödjas mer effektivt av att det bara finns en gud. Konstantin I och kristendomen. Fram till Ludvig XIV. Men hur hanterade då en indisk raja att det fanns så många gudomligheter? Jag hoppas att mera läsning om filosofen Ramanuja som hamnade i opposition till de ledande Cholas ska bringa lite reda i denna tanketråden.
4) Sen vill jag vidare på min tänkta resa. Chola skapade ett handelsimperium som sträckte sig bort mot dagens Java. Där fanns en mäktig malaysisk talassokrati som hette Srivijaya. Och Khmererna med Angkor Vat, och bortom dem Champafolket och den mäktiga Songdynastin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar