29 juni 2019

Global syrebrist i hav - anoxi - massutdöenden

Perm-trias utdöendet. 252,3 miljoner år sedan. Inte bara en övergång från en geologisk period till en annan utan övergången från jordens forntida era (paleozoikum) till dess medeltid (mesozoikum). Så här såg jorden ut då. Enligt Paleomap. 95 % av alla havslevande arter dog ut. Största massutdöendet någonsin. Huvudorsak vulkanutbrott. En följdeffekt var anoxi.

Krita - Paleogengränsen (eller som vi som följer gamla skolan skulle säga, Krita-Tertiär). 65,5 miljoner år sedan. K-P-gränsen, jordens övergång från medeltid till nutid (eran kenozoikum). Det mest kända massutdöendet, för det var i detta utdöende som dinosaurerna strök med, utom fåglarna. Huvudorsak sannolikt ett asteroid eller kometnedslag. En följdeffekt var anoxi.

183 miljoner år sedan. Ett extremt fall av syrebrist i haven, under 1 miljon år. Under Jura (208-146 miljoner år sedan). Kallas "Toarcian turnover". Anoxi.Orsak sannolikt vulkanutbrott.

"Mid-aptian extinction", 116 miljoner år sedan, under Krita. Anoxi.(OAE1). Ett komplext förlopp som omfattar det som kallas Faraoni och Selli-händelserna.

94 miljoner år sedan, under senare Krita. "Cenomanian-Turonian anoxic event" (OAE 2)

55 miljoner ås sedan, under kenozoikum, i övergång från paleozen till eozen.  Värsta växthuseffekten. Anoxi. Huvudorsak att metanhydratet frigjordes, eventuellt startat av vulkanutbrott.

Wikipedia har givetivs en lista över massutdöenden.

De fem mest omfattande är:

440 miljoner år sedan  ordovicium/silur

360 miljoner år sedan devon

252 miljoner år sedan, perm-trias.

200 miljoner år sedan, Pangaea delade sig.

65 miljoner års sedan. K-P-gränsen.

Otäck lista, och vi riskerar komma med på den med klimatförändring och anoxi ifall vi inte håller oss inom de planetära gränsvärdena. Begreppet "turnover" som används ibland istället för "extinction" är lite mer positivt laddat, eftersom det visar på att det kommit nya arter när dom gamla dött ut. Paleomap (www.scotese.com) har en karta över idag och även kartor över framtiden (t.ex. plus 150 miljoner år).

Läs mer om anoxi på Unescos sida, för Global Oxygen Oceanic Network.
https://en.unesco.org/go2ne

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar