Mary Catherine Bateson (född 1939) skrev med stöd av Gregory Batesons efterlämnade anteckningar en bok som på svenska heter "Där änglar är rädda att gå" (Symposion, 1988). Gregory Bateson hade börjat med att skriva dialoger med sin dotter i "Mind and Nature" och efter hans död sammanställde hon efterlämnat material men skrev också till egna stycken och kapitel.
De bägge Batesons försöker redogöra för en tankevärld (en epistemologi) som är monistisk, men som inte är enfaldigt materiell. Bateson accepterar inte en cartesiansk dualism som delar in världen i "ande" och "materia". Men den materiella världen måste beskrivas med två olika språk, ett där tyngdpunkten ligger i substantiv, ting, och ett annat språk som betonar mönster och relationer. Bateson menar att det biologiska informationsystemet bygger på sådan kommunikation, och det är sådana system han kallar "Mind". Kapitel 17 i "Där änglar är rädda att gå" har Mary Catherine Bateson skrivit själv, utan att utgå från faderns anteckningar. Mary Catherine är också antropolog, och hon noterar att fadern utgick från en antropologisk ansats, även när han arbetade som biolog. En viktig punkt är att antropologer är tränade i att hålla flera kulturers begreppssystem aktuella och kunna diskutera dem både "inifrån" och "utifrån". Inne i en kultur är begrepp meningsfulla och därmed "verkliga" på ett vis som de inte behöver vara när man ser dem utifrån. Med det synsättet blir en biologisk organism till en kultur som går att beskriva etnografiskt.
Det gör att Bateson lånar in ord från religion och estetik och använder dem i sina biologiska och sociala beskrivningar. Han menar att det är begränsande att använda ord som låser tanken i en materiell beskrivning, som när man talar om "folk" eller "samhällskrafter" som om de enskilda aktörerna kan summeras ihop som gasmolekyler i en behållare. Med ett sådant tänk blir till exempel "självmedvetandet" ett ting, som om det fanns något inom en som var ett fysiskt "Jag" separat från alla de processer som pågår i kroppen.
Bateson försöker därför att använda ord som "liknelse" och "sakrament" men ge dem en formell definition i vetenskaplig mening. "Liknelse" och "metafor" är estetiska begrepp som går att relatera till logisk analys. Sakrament är ett religiöst begrepp, som handlar om regler för att hålla något för heligt ("en helig metafor för en specifik religiös hållning"). I Batesons värld blir det "det yttre tecknet på en inre nådegåva". Det finns regler för att undvika information som bryter mot logiska nivåer i en struktur på ett sådant vis att det uppstår patologier. Jag kan inte påstå att jag förstår detta och det ingår i Gregory Batesons metod att inte förklara för tydligt, något Mary Catherine suckar över i några av dialogerna.
Viktigt för mig har ändå varit att detta synsätt leder till en slags vetenskapligt baserad vördnad för allt liv. Bateson (både far och dotter) lyfter fram respekt för större ekologiska sammanhang, och att våra nuvarande dominerande ideologier inte förmår ha ett språk som skapar sådan respekt. Jag kan inte redogöra för hela tankegången här. Och här finns problem, det är inte enkelt att låta vanliga ord få speciella betydelser, särskilt för oss som är oskolade i sådant tänkande. Vill jag förstå hur ord som "liknelse" och "sakrament" kan förstås läser jag hellre Torgny Lindgrens böcker. Djupet i den slags livets paradoxer som en författare som Torgny Lindgren kan skildra, ska kanske inte gå att bringa reda i, kvaliteten finns just därför där. Jag tror också makt har mycket större betydelse än vad Bateson redovisar, de som sträver efter makt har en förmåga att styra ords betydelse oavsett ur vilket sammanhang orden har hämtats.
Det jag vill komma fram till här är att det finns en koppling till frågan om "fria viljan" och moraliskt ansvar här. Den dataism som jag tog upp i tidigare inlägg är en systemsyn på tillvaron som är kraftfull men enfaldigt materiell. Vilket kan att leda vidare in i ännu värre patologier än det nuvarande tillväxtsamhällets sjuka. Jag tror att det finns ett sätt att ha en systemsyn och ändå behålla respekt för livet, och att Gregory Batesons idéer visade en väg åt det hållet. Men det var nog en för svår väg. Hans idéer har mest tagits upp av religiösa som vill återupprätta dualismen, och det var inte hans mening.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar