En av dem, Timothy Earle, har skrivit mycket om hövdingadömenas framväxt i t.ex. "Organizing Bronze Age Societies", 2010. En av de andra, Andrew Shryock, gissar jag har Ibn Khaldun som favoritintresse. Jag ska kort lyfta fram dessa två aspekter, i detta inlägg om en teori för hierarkiers uppkomst, i nästa om Ibn Khaldun och "Circle of Justice".
Timothy Earle skriver om en teori för hur hierarkier uppkommer som innehåller två huvudsakliga mekanismer. Att förstå hövdingadömens uppkomst är att förstå hur politisk ekonomi uppstod (sid. 259). Det handlar om att den härskande koalitionen måste ta kontroll över flaskhalsar i ekonomin ("bottlenecks"). Referensen här är Richard Blanton med kollegor som delat upp detta i två strategier, en markägandebaserad strategi ("corporate strategy") och en handelsbaserad nätverksstrategi ("networking strategy"). Richard Blanton är en antropolog som skrivit om Monte Alban i Mexico, så till hans forskning kommer jag att återvända när jag är tillbaka i Amerika igen.
Modellen över hövdingadömens uppkomst är alltså delad i två mekanismer, en lokal där man tar kontroll över resurser i en viss region och en inter-regional, där man tar kontroll över resurser som transporteras mellan regioner. De klassiska civilisationerna i Mesopotamien, Persien, Indien och Kina var i huvudsak regionala och markbaserade. Fenicierna och grekerna var handelsbaserade, liksom senare Venedig.
I praktiken lär man kombinerat strategierna. Och rimligen fanns det fler strategier.
Enligt denna modell är denna typ av politiska ekonomier per definition dynamiska, maktkoalitionen måste återinvestera i åtgärder som ger mer makt. Både kontroll över jord (och de som brukade jorden) och över handel krävde att man kunde mobilisera väpnade styrkor. Detta låter rimligt men inte särskilt originellt.
På wikipedia presenteras Richard Blantons modell under namnet "A dual processual theory". Beskrivning där har ett annat fokus än det författarna till "Deep History" har. Wikipedia tar mer upp den religiösa överbyggnaden respektive "kinshipping" som de två processerna. Här finns något att reda ut.
Jag får för mig att corporate strategy kan jämföras med det som jag förut skrev om som "infrapolitik i ett lantbrukssamhälle". Jag tänker mig vidare att ska man kunna skala upp detta till moderna förhållanden måste man inkludera mer än markägande i vad som ska kontrolleras. Man skulle kunna välja "energiproduktion". I ett jordbrukssamhälle skapas den mesta energin av jordbruket men i det moderna samhället tillkommer den fossila energin och andra nya energislag. Och kontrollen av detta är givetvis avgörande för den politiska ekonomin. På ett motsvarande vis är "nätverksstragi" ett mer generellt begrepp än att bara röra kontroll av handel, det rör kontroll av allt "nätverkande" som styr över viktig information i samhället. Far och son William och J.R. McNeills världshistoria fokuserar på denna nätverksaspekt. Och världshistorier som fokuserar på energi finns också, till exempel Jesper Hoffmeyers kortfattade "Samhällets naturhistoria".
En mycket tidigt formulerad modell för dessa processer som författarna till Deep History tar upp är den som kallas för "Circle of Justice" eller "Circle of Equity". Mer om det i nästa inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar