12 maj 2019

Antal arter som planetärt gränsvärde

En miljon arter är nära att utrotas. Det har rapporterats i alla medier de senaste dagarna sedan IPBES kom med sin rapport över läget för den biologiska mångfalden, fastställd på deras sjunde möte vars resultat publicerades 6 maj 2019. Slutsatserna är indelade i fyra huvudområden, A-D. Rubrik A rör att naturen pch ekosystemtjänsterna förröds (nature and its vital contributions to people ...are deteriorated). Slutsats A5 är att 25 % av arterna inom de bedömda djur och växtgrupperna är hotade. Slutsats A6 är att även den biologiska variationen bland domesticerade arter minskar kraftigt. Rubrik B anger att det finns fem viktiga orsaker till detta som alla ökat kraftigt de senaste 50 åren: användning av mark och hav, direkt överutnyttjande av arter, klimatförändringar, föroreningar (inklusive plast) och spridning av invasiva arter. Punkt B4 noterar att på 50 år har befolkningen fördubblats, den globala ekonomin fyrdubblats och handeln ökat tiofaldigt vilket ökat naturutnyttjandet inom alla områden. Rubrik C rör att mål uppsatta för naturbevarande inte kommer att uppnås med nuvarande utveckling. Rubrik D anger att målen skulle kunna nås med vissa åtgärder. Punkterna D1 - D 10 räknar upp vad som behöver göras. Punkt D 10 är att man måste uppnå en hållbar ekonomi genom fundamentala förändringar av det ekonomiska och finansiella systemen och minska fattigdom och ojämliket som en del av hållbarheten, och det kräver att man styr iväg från det nuvarande begränsade tillväxtparadigmet.

  Budskapet är alltså rätt komplext, långt ifrån att enbart röra en beräkning av antal arter. Även budskapet rörande den planetära gränsen för biodiversitet har blivit mer komplext. Av alla de nio planetära gränsvärdena som Rockström et.al. satte upp 2009 är det biosfärens integritet som anses mest överskriden. 2015 döpte man om gränsvärdet till "biosphere integrity", 2009 hette det biodiversitet. Vad jag förstår undviker författarna bakom planetära gränsvärden att komma med mål som motsvarar IPBES rubrik D. Det hindrar inte att det finns en livlig diskussion om olika tolkningar av de planetära gränsvärdenas betydelse. Gränsvärdet är satt till 10 (10-100) arter per miljon arter, per år och ska inte förstås som en "tipping point". Utrotandet av en art kan lokalt orsaka en "tipping point" i ett ekosystem, men den samlade globala effekten av artutrotning blir synlig som summan av många olika lokala förändringar. Överskridet är gränsvärdet med råge.

Aktuella - ännu ohotade - arter är hägg och syrén, koltrast och grönsångare. Det är fint med vår.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar