Bologna

Bologna börjar sin historia som den etruskiska staden Felsina, grundad 510 f.Kr. Nära Bologna ligger byn Villanova som gett namn till en arkeologisk järnålderskultur som leder fram till den etruskiska kulturen. Från ca. 189 f.Kr. etableras den romerska staden Bononia. Kejsar Claudius (r. 41-54 e.Kr) gjorde staden till en mer betydande plats inom Romarriket. Sedan övergick staden till att bli en del av exarkatet i Ravenna. Exarkatet fanns från 584 till Ravennas fall 751, men Lombarderna naggade delar av exarkatet löpande under den tiden och Bologna togs 728. Bologna gavs sedan till Kyrkostaten av Karl den store. Tysk-romerska riket hade periodvis stort inflytande över Kyrkostaten. 1167 gick Bologna med i den lombardiska ligan, omnämnd i förra inlägget. Vid freden i Venedig och senare freden i Konstanz 1183 uppnåddes större självständighet gentemot den tysk-romerska kejsaren.
Den medeltida staden byggdes ovanpå den ursprungliga kvadratiska romerska planen men gatuplanen blev allt annat än regelbunden. Centralpunkten är det stora torget Piazza Maggiore, som idag domineras av den stora katedralen som började byggas 1390 och som fortfarande inte är klar - den är oavslutad!  Under 1100- och 1200-talet byggdes mängder av torn, upp mot 180 stycken, på det vis som var typiskt i Toscana och numera syns tydligast i den lilla staden San Gimignano. Idag är det två torn som finns kvar som är turistattraktionen - Asinellitornet heter det man får gå upp i. Men mer än tornen är det alla arkader som präglar Bologna och gör det trivsamt att gå runt i den gamla delen av staden.
Bolognas universitet anses ha grundats 1088 och blir då det äldsta universitet i västvärlden som fortfarande är verksamt. Grunddokumentet som beskriver universitetens roll anses vara "authenthica habitata", även benämnt "constitutio habitata", fastställt av Fredrik I Barbarossa år 1155 (eller 1158?). Dokumentet erkändes av påven Alexander III och gav universiteten en fri roll gentemot kyrka och stat.
Länken ovan listar personer som studerat eller undervisat i Bologna. Jag vill nämna två av humanismens förgrundsgestalter: Francesco Petrarca (1304-1374) och Umberto Eco (1932-2016). Flera betydande biologer och medicinare verkade i Bologna. Ulisse Aldrovandi (1522-1605) och Marcello Malpighi (1628-1694) är två exempel. Aldrovandi betraktades av Linné som en viktig föregångare inom naturalhistoria, hans herbarium var enormt och han grundade Bolognas botaniska trädgård. Malpighi var en mikroskopist som beskrev en rad biologiska fenomen som tidigare varit okända, t.ex. kapillärerna och de röda blodkropparna, och insekters motsvarighet till njurar - de malpighiska kärlen. Mycket betydelsefullt var det juridiska arbetet som utfördes i Bologna. De så kallade glossatorerna skrev kommentarer till den romerska Justinianska lagen som återupptäcktes på detta vis under 1100- och 1200-talet. Den mest betydelsefulla av dessa var Bulgarus (d. 1166) men den som sammanställde alltihop till den "stora glossen" var Franciscus Accursius (1182-1263).