22 mars 2014

Songdynastin

Norra Songdynastin, 960-1127, Södra Songdynastin, 1127-1279. Min huvudreferens är Diether Kuhn som uppenbart är mycket imponerad av Songdynastin. Han inleder sammanfattningen i sin bok med att säga att Songdynastin för tusen år sedan"emerged as the most advanced civilization on earth" och han menar till och med att Songdynastin hade gemensamma drag med "enlightened modern capitalism".
Boken heter "The age of confucian rule, The Song transformation of China", Harvard UP, 2011.

Det är ett stort frågekomplex. Var Songdynastin på väg att hitta former för något som kunde ha blivit en industriell revolution? Och i så fall, vad var det som gjorde att den möjligheten inte fullföljdes? Samma fråga ställs av många historiker, till exempel av Clive Ponting i "World History" (Pimlico, 2001, sidan 378).

Joseph Needham ställde frågan i ett vetenskapshistoriskt perspektiv: “the essential problem is why modern science had not developed in Chinese civilization (or Indian) but only in Europe."? Nathan Sivin noterar att Needham även ställde en annan fråga “why, between the first century BC and the fifteenth century AD, Chinese civilization was much more efficient than occidental in applying human natural knowledge to practical human needs”. (Ref: Oxford)

Mitt inlägg den 1 mars om städernas utveckling illustrerar den dynamiska förändring i ekonomin i övergången från Tang till Song. Den japanska historikern Naito Torajiro (1866-1934) betonade att Tang-Song-övergången var en politisk förändring, från ett styre dominerat av flera mäktiga familjer, aristokrati, till ett mera tydligt envälde under kejsaren. Att lägga denna skillnad till grund för en historisk periodisering kallas för "Naito-hypotesen". Referens, J.A.G. Roberts, "A concise history of China", Harvard 1999. Dieter Kuhn nämner inte denna hypotes, han diskuterar inte periodisering på det viset.

I linje med tidigare funderingar byggda på Norths institutionella ekonomi (se t.ex. inlägg 12 juni 2011) så kan man fråga om övergången från Tang till Song ska ses som en övergång från en stabil naturlig stat till en mogen naturlig stat (via en konfliktfylld period). Något som skulle tala för det var att Song-enväldet ändå gav utrymme för visst oberoende. Diether Kuhn skriver att "Song China was netiher despotic nor totalitarian". Detta är ett tema att följa upp.

Men det finns många andra teman som är intressanta:
Demografi. Kina med ca 100 miljoner människor utgjorde mer än en tredjedel av jordens befolkning år 1100 och 1187. Men variationerna var kraftiga, krigs och nödåren runt 1127 förde ner befolkningstalen kraftigt och 1292 så var talen nere mot 70 miljoner.
En trend var en betydande omfördelning från norra Kina till södra. År 5 var det 10 procent och år 740 var det 40 procent som levde i söder. År 1100 levde 75 procent av Kinas 100 miljoner människor söder om floderna Huai och Han.
Migration. År 1127 då Jurchen erövrade norra territoriet flyttade miljoner människor söderut. Nomadernas förflyttningar resulterade alltså även i betydande migration av Hankineser.
Klimat. Snöstormar och översvämningar under början av 1100-talet. Den medeltida värmeperioden gynnade Tang, men även södra Song, över normalperioden nådde temperaturen åren 950-1000 och ca 1210-1250. Och om vädret som gynnade Djingis Khan kan man läsa här BBC om mongoliskt väder baserat på forskning på årsringar.
Översvämningar orsakades även medvetet av Song, när Gula floden leddes om som ett led i att skapa ett försvar mot Jurchen. Gula flodens nyckfullhet bidrog till att folk flyttade söderut.
Elit replacement, Jurchens övertagande av norra Kina. Jins befolkning år 1187 bestod av 40 miljoner Hankineser som lydde under 4 miljoner Jurchen. Och sedan mongolernas erövring av hela Kina.
Organisation för produktion. Läs om järnhantering i inlägg 18/8 2013 och transportsystem med kanaler i inlägg 1/3 2014. Men exemplen kan göras många, sidenproduktion, celadonkeramik, vapenteknologi mm
Kvinnans roll Seden att binda fötterna växte fram under Songdynastin. Även om kvinnlig äganderätt existerade så var konfucianismens krav på mannens överordnad något som begränsade kvinnorna jämfört med tidigare under Tang.  
Bibliotek och böcker. Boktryckarkonsten utvecklades, med upplagor på tiotusentals exemplar. På papper givetvis, vid detta laget en gammal kinesisk uppfinning. Papperstillverkning var utvecklat redan på 100-talet. Konfucianska och buddhistiska klassiker trycktes upp, men även olika uppslagsverk, poesi osv. Det kejserliga biblioteket var viktigast, men bibliotek fanns i de konfucianska templen, i buddhistiska kloster och många privata hem. Ett slags naturhistoriskt översiktsverk kombinerat med essä-samling var skriften "Meng xi bitan" av Shen Gua. Han skrev dessa "Samtal med penseln vid drömbäcken"  mellan 1086-1093. Diether Kuhn kallar den det viktigaste bidraget i en "Confucian based Song-Enlightment". Bland annat beskrivs där tryckning med lösa typer av lera satta i järnramar, utförd av Bi Sheng år 1040. Kompassen och den första kända beskrivningen av dess missvisning finns också med i Shen Guas bok.
Utbildningsväsendet. Karakteristiskt för Song var att examineringssystemet utvecklades, vilket syftade till att byråkratin skulle baseras på ett meriter, inte på släktband. Under reformatorn Wang Anshi (1021-1086) utvecklades en mer praktisk utbildningsplan som bidrog till det tekniska och ekonomiska lyftet.
Idéhistoria. Neo-konfucianismens portalfigur mästaren Xhu Xi levde 1130-1200. Hans "Kommentarer till de fyra böckerna" kom att utgöra grunden i utbildningsväsendet. Det var en logiskt ordnad version av den antika konfucianismen men som påverkats av buddhism och taoism och blivit mer anpassad till förhållandena under 1100-talet.  Han motarbetades under sin livstid men kejsaren Lizong, som regerade 1224-1264, lyfte upp hans verk genom officiella beslut. "Daouxe" blev lärdomens väg.

Året 1220 som jag haft som referenspunkt hade ingen särskild vikt för Songdynastin. Kejsaren Ningzong regerade 1195-1224 som den 13:de kejsaren av Huset Zhou. Efter det misslyckade anfallet mot Jin 1206 ökade kostnaderna dramatiskt för tributen till Jin. Södra Songs "guldålder" som det brukar kallas, inföll under kejsar Xiaozong (1163-1190). Under hans tid höll fredsavtalen med grannarna och en satsning på handel över havet gjordes. Norra Songs mest kända kejsare var grundarna av dynastin, bröderna Taizu (960-976) och Taizong (976-997), bägge militärer som konsoliderade ett splittrat Kina. Taizong var inte bara militär, han hade studerat enligt konfuciansk läroplan (och han var skicklig på kinesiskt schack). Flera andra kejsare hade långa och relativt fredliga styrelseperioder, till exempel kejsaren Renzong (1022-1063). Under hans regeringstid (och hans efterföljare Shenzong 1068-1085) uppmuntrades reformer och vetenskap, exemplifierat av namn som Wang Anshi, Shen Gua, filosofen och matematikern Shao Yong och astronomen Su Song.

Hade Songdynastin med 18 kejsare med sammanlagt 319 år vid makten lyckats ta sig ur Ibn Khalduns cykel av uppgång och fall på fem generationer? Det beror lite på hur man bedömer förlusten av norra Kina till Jurchen. Det är främst denna förlust och sedan den totala förlusten mot mongolerna, som fått Songdynastins annars så framgångsrika arv att beskrivas negativt av senare officiella kinesiska historiker. Enligt kinesisk dynastilära följs en dynastis uppgång i yin av dess nedgång i yang. Det kan ta två eller 20 generationer, det avgörs av himlens mandat. Det låg givetvis i den senare dynastins intresse att visa på varför himlens mandat gick förlorat, vilket återspeglas i de officiella historieskrivningarna.

Fotnot: Song stavas dynastin med pinyin-stavningsregler. Med Wade-Giles-metoden blir det Sung-dynastin.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar