12 mars 2012

Moche, Lima, Nazca och Tiwanaku

Sydamerika år 600 faller lite utanför mina skriverier då det inte finns några skriftliga källor alls utan all kunskap baseras på arkeologi och hjälpvetenskaper. Men eftersom en viktig inspiration till mitt historieintresse var några dagar i Peru så måste jag göra några anteckningar. Då upptäckte jag den fantastiska porträttkeramiken från Moche-kulturen och de märkliga ruinerna i Chan-chan, 5 km väster om dagens Trujillo, och själva känslan av överraskning över att detta fanns är det jag minns bäst. Lite av den känslan av överraskning kan jag återuppleva när jag sitter och läser, det är så mycket som förvånar mig.

Moche tar sitt namn efter Rio Moche, döpt efter språket Muchic (eller Mochica, ett i praktiken utdött språk från en språkgrupp som var en av de betydande i Peru och Ecuador före katastrofen på 1500-talet).

Genom att organisera bevattningen av de nederbördsfattiga dalgångarna i Moche och den större floden Chicama norr om Moche, och genom ett framgångsrikt fiske, byggdes en betydande kultur under perioden 100-800 e.Kr. Efter nedgången på 700-talet ersattes Moche av Chimú som byggde den stora adobe-staden Chan-chan från 850 och behöll kontroll över området fram till att de erövrades av Inka 1470.

Moches mest berömda ruiner är Huaca del Sol och Huaca de la Luna vid Cerro Blanco. 130 miljoner lerstenar gjorde Huaca del Sol till den största lerstensbyggnaden i Amerika. Ordet "huaca" är quichua och betyder helig plats.

Michael E. Moseley skriver i "The Incas and their ancestors" att ett mega-niño-fenomen drabbade huvudstaden strax före år 600. Översvämningar och en storskalig erosion förstörde både staden och bevattningskanalerna och ett omfattande återuppbyggnadsarbete påbörjades. Men sedan kom sanddyner att begrava staden som övergavs och ersattes med Pampa Grande, 5 mil från havet. Michael Moseley jämför lite dramatiskt med flytten av det romerska imperiets huvudstad från Rom till Konstantinopel. Det var inte bara en flytt av en överklass, det var en samhällsomställning som fick betydande följder för samhällets organisation. Men han får bygga sådana slutsatser på sådant som fördelningen av tillverkningsmärken på lerstenarna och hur gudabilderna ändrades då havsrelaterade gudar fick en mycket större betydelse.

Det är keramiken som gör Moche till något helt speciellt. Ett av de viktigaste muséerna är Museo Arceológico Rafael Larco Herrera:


Men vill man se bra bilder på internet har Metropolitan museum mer att erbjuda:
http://www.metmuseum.org/toah/hd/moch/hd_moch.htm

Söderut längs kusten ligger Lima, namngett efter floden Rimac. Keramik från perioden 100-650 hänförs till
Lima-kulturen vars lämningar nu finns under staden. Några ruiner finns kvar, till exempel Huaca Pucllana som byggdes ca 500. Det var Lima som grundande Pachacamac, även om templet byggdes ut under de senare Huari (eller på engelska Wari). Fynd från Huaris har hittats så lång norrut som vid Cerro Pátapo nära Chiclayo, som började byggas på 600-talet, betydande fynd från 700-talet, och Huarikulturen fanns kvar till 1100-talet.

Ännu längre söderut fanns Nazca-kulturen. Nazca är mest känt för de storskaliga "teckningar" som arkeologerna kallar geoglyfer. De skapades främst 200 f.Kr - 500 e.Kr.

Uppe i Anderna fanns flera olika kulturer, till exempel Recay som levde uppe vid Rio Santas källflöden sydöst om Moche. De handlade med Moche, deras typiska keramik återfinns även nere vid kusten.

Den mest betydande kulturen uppe på altiplanon var Tiwanaku (eller Tiahuanacu), 7 mil väster om La Paz 400-950 vid Titicaasjön. Tiwanaku konsoliderades år 400 e.Kr och utvecklade ett framgångsrikt form av upphöjd odling kallad suka kollus. Ser man detta uppifrån ser det lite ut som geoglyfer.

En längre torka kring år 562 ledde till en centralisering av samhället. Handelsvägar organiserades med karavaner av lamadjur. Gravar av resande från Tiwanaku har hittats i San Pedro i Atakamaöknen, där salt var en handelsvara, och i Azapadalen i norra Chile.

Det är oklart vilket språk som talades, det kan ha varit aymara men kan även ha varit de utdöda språket pukina. Enligt Michael Moseley är det även oklart varför Tiwanaku förföll från ca 950 men jordbävningar, klimatförändringar och intern revolt finns med bland förklaringsförslagen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar