Pyramiderna utanför Mexico City var det monumentala centrumet i Mesoamerikas största stadsbildning år 600. Solpyramiden är 75 meter hög, och kan i storlek bara jämföras med La Danta i El Mirador och pyramiden (templet) i Cholula utanför staden Puebla. Men som helhet, med pyramiderna, den stora centrala gatan (De dödas gata) och den omgivande bebyggelsen, var detta det överlägset största centrumet i Mesoamerika.
Här levde kanske 200 000 människor. Mer än 2000 byggnader har dokumenterats, allt från palats till små verkstäder, i området som totalt täcker ca 4*6 km. Man vet inte vilket folk som byggde detta eller vilket språk de talade. Platsen började bebyggas 600 f.Kr och var som störst mellan 300-600 e.Kr, sen började en nedgång och 750 hade staden kollapsat.
I staden bodde grupper från andra ställern, zapoteker från Oaxaka, maya, och man har även hittat runda hus typiska för Veracruzområdet. Staden var ett centrum för bearbetning och handel med obsidian, en glasliknande sten som var ytterst användbar för att tillverka skärande verktyg, pilspetsar mm men även prydnadsföremål.
Namnet Teotihuacán är namnet på nahuatl och betyder Gudarnas plats. Nahuatl talades av de folk som kallades aztekerna av spanjorenra nära tusen år senare. Aztek är ett samlingsnamn för flera folk, bland andra mexica. Deras stora stad, Tenochtitlan, låg där Ciudad de México ligger idag, 45 km sydväst om pyramiderna. Idag talas nahuatl av 1,5 miljoner människor som kallas nahua. Men vilket språk som talades i pyramidernas stad vet man inte, det finns ingen skrift bevarad, eller åtminstone har man inte kunnat koppla inristningarna i templen till ett språk på ett säkert sätt.
Nahuatl hör till gruppen Aztek-Tanoan-språk som är spritt från västra Nordamerika (till exempel Utefolket som gett namn till Utah) ner till Nicaragua. Nahuatl spreds kraftigt under den aztekiska storhetstiden och trängde undan andra språk. I Nicaragua fanns till exempel grupper som talade chorotega, ett nu utdött språk tillhörande språkgruppen Oto-Mangue-språk, dvs släkt med zapotek. En språk likt chorotega talades i Cholula i Mexico och grupper kan ha flyttat söderut därifrån. Typiska choroteganska ortnamn är Mateare, Mombotombo och Diriamba.
Det språk som flertalet människor som bodde i Teotihuacán talade var troligen ett språk inom gruppen Oto-Mangue, en tidig form otomi-mazahua, enligt David Wright Carr. Mer kan läsas på spanska här:
http://www.arts-history.mx/sitios/index.php?id_sitio=52021
Obsidian, salt, kakaobönor och bomull hörde till de viktigaste handelsvarorna. Vissa grupper av mayaindianer kan ha haft kontroll över handelsvägarna i södra delen av mesoamerika.
http://www.mexconnect.com/articles/1574-the-ancient-maya-a-commercial-empire
Putun maya tycks ha spelat en sådan roll från 900-talet, men vilka som var handelsspecialister år 600 är inte klarlagt. Klart är att de stora städerna Tikal, Kalakmul och Teothihuacan utgjorde de viktigaste handelsplatserna i konkurrerande handelsnät som sträckte sig över hela mesoamerika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar