Det fanns många riken i Indien år 600. Letar man under "Middle kingdoms of India" på Wikipedia kan man räkna till ca 15 dynastier eller liknande som fått ge namn åt perioder i olika områden av den indiska halvön. På Thomas Lessmans karta finns det mer än 22 namn. Maitraka i Gujarat, Maukhari i Bengalen, Kalachuris vid Narmadafloden, Pallava i sydöst och Chalukya i sydväst, Pandya i syd osv.
För att ens börja försöka förstå sig på den indiska synen på statsbildningar (eller alla andra typer av samhällen som jag tar mig förbi på denna 600-talsresa) behöver jag ett ramverk av hålla mig till. Jag tänkte därför försöka göra en egen sammanfattning av den klassificering som presenteras i "Violence and Social Orders" av North, Wallis och Weingast, 2009. Jag kommer att referera till boken som "North".
Boken vill lägga fram koncept som visar hur samhällen har använt kontrollen av politiska, ekonomiska, religiösa och kunskapsmässiga aktiviteter för att begränsa våldsanvändning.
North har en huvudindelning av världshistoriens samhällsordningar i tre typer;
I) jägar- fiskar- och samlar- samhällena,
II) samhällen med begränsat tillträde (limited access order) och
III) öppet tillträde (open access orders).
Med tillträde avses människors fria möjlighet att delta i politiska, ekonomiska och religiösa/ideologiska organisationer och möjlighet till utbildning och att delta i forskning och kunskapsutveckling. Öppet tillträde förutsätter en mängd institutioner, bland annat att opersonliga relationer kan upprätthållas. Det är inte vem du är personligen som avgör i många situationer utan din formella roll, och det finns en likhet inför lagen både för personer och för olika typer av juridiska personer. Jag behöver inte fördjupa mig mer här i vad "open access order" innebär, eftersom sådana samhällen inte uppkommer förrän på 1800-talet.
North kallar alla Typ II-samhällsordningar för naturliga stater. Han kallar dem "naturliga" eftersom nästan alla samhällen med en befolkning över några hundra invånare under de senaste tiotusen åren har varit av typ II. Norths begrepp är alltså mycket brett, det täcker allt från tidiga jordbrukar- och herde-samhällen till dagens Ryssland. Jag gillar inte begreppet "naturlig" i detta sammanhang, utan kommer att försöka skriva typ II-samhälle eftersom "begränsat tillträde-samhälle" är så omständligt.
North har inte någon tydlig definition av "stat". Viktigt är att med stat menas inte för typ II-samhällen enbart den organisation som har våldsmonopol. Denna Webers definition fungerar inte för typII-samhället då det ännu inte finns en tillräckligt avgränsad organisation som kan tillskrivas ett sådant monopol. Med stat menas givetvis inte heller enbart nationalstat utan ordet har en mycket vidare användning, en stat är en "organisation av organisationer" som styr över fördelning av resurserna i samhället.
Typ II-samhället styrs av en dominerande allians av mäktiga grupper som kontrollerar tillträdet till ägande, handel, religion och utbildning. Personliga relationer är mycket viktiga, och patron-klient-förhållanden i vid mening är utbredda. North delar in typ II-samhällena i tre nivåer på en skala som är flytande:
II a) "fragile natural state", en skör stat, där alliansen av makthavare kan förändras även av små störningar.
II b) "basic natural state", en stabil stat, med grundläggande lagar som reglerar hur återkommande störningar ska hanteras utan att maktalliansen hotas.Typexemplet är att kungen dör och alla vet hur man ska komma fram till vem som har rätt att ta över. Man kan till exempel ha en förmyndarstyrelse under en period då ett barn ska växa in i sin roll som kung. Definierande för IIb-staten är att enbart organisationer som staten har direkt kontakt med kan fortleva. Det kan finnas ett komplext samhällsliv men det kan inte vara fristående från statens intressen.
II c) "mature natural state", en mogen stat, karakteriseras av så hållbara institutioner för staten att den kan tillåta oberoende organisationer att växa fram som finns kvar över lång tid. Juridiska personer har en definierad roll, och lagen gäller för alla. Till exempel kan en stad ha stadsrättigheter och borgmästaren ställas till ansvar för stadens räkning i en oberoende domstol.
North diskuterar några exempel. Romerska republiken var under perioder en mogen stat med romersk lag som gällde även för senaten och konsulerna och någorlunda från staten oberoende organisationer som rika familjer hade tillträde till. Men under andra perioder klev olika ledare fram, och upprättade undantagstillstånd som gav staten direkt kontroll över allt samhällsliv. Med kejsardömet blev Rom en II b)-stat och under de kommande århundrande splittrades Romarriket och västrom ersattes av sköra stater.
De tidiga frankerriket under salisk lag beskrivs som en skör stat medan Karl den store på 800-talet anser North ha etablerat en stabil stat.
Indiska kungadömen på 600-talet är samhällsordningar av typ II med väldigt begränsat tillträde. För att förstå på vilken nivå av typ II de olika rikena befann sig måste jag läsa på mera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar