Användningen av kemiska bekämpningsmedel i livsmedelsproduktion har länge varit ett av de stora miljöproblemen. "Nya syntetiska substanser" är ett av de planetära gränsvärdena som kraftigt överskrids. Den faktorn döptes om i 2023 års version till "novel enteties" . Pesticider är del av det som påverkar den faktorn.
"Novel enteties" är en av fyra faktorer av de nio gränsvärdena som ligger på hög risk, de andra är utarmningen av biologisk mångfald, användning av kväve och fosfor och klimatförändringarna. Men de olika faktorerna påverkar varandra så det viktiga är att se till att alla nio håller sig inom gränserna. Hög risk innebär att vi passerat gränsvärdet rejält.
En aspekt av bekämpningsmedelsanvändning är att förutom den aktiva giftiga substansen så innehåller preparaten en rad andra ämnen som sprutas ut över åkrarna eller sprids på annat vis. Nyligen uppmärksammades att Danmark valt att förbjuda ett antal preparat som innehåller ämnen som bildar TFA som är en typ av PFAS.
PAN, Pesticide Action Network, är en organisation som arbetat länge med dessa frågor. De har bl.a. ett generellt påverkansarbete gentemot EU för att få bättre reglerat hur formuleringar bedöms och godkänns.
https://www.pan-europe.info/blog/co-formulants-black-box-pesticides-toxicity
Det bästa är givetvis att inte använda kemiska bekämpningsmedel alls, utan hitta andra sätt att odla och skydda livsmedel och material mot skadegörare. Näst bäst är att minimiera användningen och hårt reglera vad som får användas. EU har inte lyckats med det och övriga världen ligger ännu sämre till.
Det finns engagemang rörande detta. Just nu är det en nyhet att man i Frankrike fått in en miljon namnunderskrifter mot att tillåta det bigiftiga och neurotoxiska ämnet acetamiprid, vars formuleringar kan heta sådant som Assail. Substral förbjöds 2019 från att användas i Sverige, enligt KemI. Mospilan SG är fortfarande godkänt med ändrade villkor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar