Anders Wijkman citerar Gregory Bateson

 I ett inlägg i DN debatt idag tar Anders Wijkman åter upp att den ekonomiska modell och logik vi sitter med idag är en fälla som kan ses som en dubbelbindning. Vi är låsta vid ständig tillväxt och därmed låsta vid ökat resursuttag och utarmning av ekosystemen. Det jag kallar en tillväxtfälla. Wijkman har outtröttligt arbetat med dessa frågor så länge jag minns. Han har deltagit i sammanhang där de mäktiga möts. 

Han avslutar med att citera Gregory Bateson:

"Världens stora problem är resultatet av skillnaden mellan hur naturen fungerar och hur människor tänker".

Citatet är från "Steps to an Ecology of Mind" från 1972.  Svårt att presentera Bateson, se ex. Kort om Bateson här. Jag har skrivit om Bateson i ett inlägg 2018, i samband med att jag skrev inlägg om självmedvetande, dvs det handlade mest om begreppet "mind".

Maja om Botvid

 Maja Hagerman har en artikel i DN idag: https://www.dn.se/kultur/maja-hagerman-botvid-var-en-av-sveriges-forsta-kandisar/

Hon har skrivit en ny bok: Botvid - den förste svensken. Sankt Botvid levde på tusentalet. År 1120 blev han dödad för sin tro, enligt legenden. Senare blev han Södermanlands skyddshelgon. 

2020 hade jag ett inlägg om Maja och Botvid.

Anm 2025-08-11. Idag har DN en positiv recension av boken.

Även SvD hade en recension, 2025-08-12, det är Dick Harrisson som skriver väl om boken.

Anm 2025-09-03: Nu har jag läst boken och den var mycket bra. Maja Hagermans språk är som alltid en glädje att få ta del av. Berättelsen blir också mera spännande än jag kunde tro, när hon beskriver maktspelet mellan Sverkar och Erikar i 1100-talets Sverige. Lite överraskande så övertygar hon mig om att årtalet 1129, då Sankt Botvids reliker flyttas till den nya kyrkan i Botkyrka, är ett viktigt årtal i historien om hur Sverige kristnades och begreppet Sverige etablerades inom ett större område. Kvinnornas roll framträder på ett för mig begripligt vis mer än i något annat jag läst. Det är namn som Margareta Fredskulla (ca 1080-1130) och Ulfhild Håkansdotter (1095-1148). Till exempel är det Ulfhild som bjuder in cisterciensermunkarna som grundar Alvastra kloster. Kul är också att se bilder på alla olika helgonstatyer av Sankte Botvid, det är uppenbart att de som gjorde statyerna hade fria tolkningsmöjligheter, bara det fanns en fisk med. Se vidare Medeltidens bildvärld.

Giftigt elände

Användningen av kemiska bekämpningsmedel i livsmedelsproduktion har länge varit ett av de stora miljöproblemen. "Nya syntetiska substanser" är ett av de planetära gränsvärdena som kraftigt överskrids. Den faktorn döptes om i 2023 års version till "novel enteties" . Pesticider är del av det som påverkar den faktorn. 

"Novel enteties" är en av fyra faktorer av de nio gränsvärdena som ligger på hög risk, de andra är utarmningen av biologisk mångfald, användning av kväve och fosfor och klimatförändringarna. Men de olika faktorerna påverkar varandra så det viktiga är att se till att alla nio håller sig inom gränserna. Hög risk innebär att vi passerat gränsvärdet rejält.

En aspekt av bekämpningsmedelsanvändning är att förutom den aktiva giftiga substansen så innehåller preparaten en rad andra ämnen som sprutas ut över åkrarna eller sprids på annat vis. Nyligen uppmärksammades att Danmark valt att förbjuda ett antal preparat som innehåller ämnen som bildar TFA som är en typ av PFAS.

PAN, Pesticide Action Network, är en organisation som arbetat länge med dessa frågor. De har bl.a. ett generellt påverkansarbete gentemot EU för att få bättre reglerat hur formuleringar bedöms och godkänns.

2025-11-24: KemI ska ompröva en del preparat pga PFAS. Växtskyddsmedel som kan bilda TFA omprövas för att skydda grundvattnet - Kemikalieinspektionen

https://www.pan-europe.info/blog/co-formulants-black-box-pesticides-toxicity 

Det bästa är givetvis att inte använda kemiska bekämpningsmedel alls, utan hitta andra sätt att odla och skydda livsmedel och material mot skadegörare. Näst bäst är att minimiera användningen och hårt reglera vad som får användas. EU har inte lyckats med det och övriga världen ligger ännu sämre till.

Det finns engagemang rörande detta. Just nu är det en nyhet att man i Frankrike fått in en miljon namnunderskrifter mot att tillåta det bigiftiga och neurotoxiska ämnet acetamiprid, vars formuleringar kan heta sådant som Assail. Substral förbjöds 2019 från att användas i Sverige, enligt KemI. Mospilan SG är fortfarande godkänt med ändrade villkor.

Åter till Methods in World History, A Critical Approach

 I juli 2022 skrev jag flera inlägg utifrån läsning av Methods in World History, en antologi från 2016 sammanställd och delvis skriven av Arne Jarrick, Janken Myrdal och Maria Wallenberg Bondesson.

Inläggen handlade mest om möjligheter och svårigheter med att införa kvantitativa metoder i studier av världshistoria, och om infografiska metoder att presentera resultat. 

Fjärde kapitlet av Eva Myrdal jämför arkeologiska metoder i fallen Sri Lanka och Sverige. En del av det materialet refererade jag till i inlägg om Sri Lanka december 2023.

Tre kapitel tog jag inte upp alls då, kapitel 5-7.

 Kapitel 5 av Arne Jarrick och Maria Wallenberg Bondesson beskriver deras arbete med att katalogisera lagar genom världshistorien. Arne Jarrick har sedan utkommit med en bok 2023 som på ett populärt vis går igenom detta arbete: "Lagarna och de mänskliga behoven: En fyratusenårig historia". Att kvantitativt försöka jämföra lagar från olika tider och platser innebär givetvis stora metodproblem. Hela upplägget blir beroende av en typ av kategorisering som måste vara väldigt översiktlig ifall den ska passa till alla typer av historiska samhällen. De redovisar sådan kritik och hur de bemöter den. De presenterar också en infografik som är lite kul att fundera över men som jag tycker i stort belägger det jag redan tror mig veta. Överlag var det så jag minns boken, som jag läste för ett år sedan och som då inte resulterade i något inlägg. Vad jag begriper har de åstadkommit en gigantisk sökbar databas över lagtexter, något som i sig måste vara en bedrift. Mera intressanta resultat kan säkert komma ur detta.

Kapitel 6 är skrivet av Rikard Warlenius, lektor i humanekologi vid Göteborgs universitet. Det är rimligen samme RHW som jag recenserade en bok av i oktober 2024, efternamnet Hjorth kanske tillkom efter 2016. I kapitlet redogör han för ett exempel på studier som kombinerar ekologisk-ekonomisk historia med världssystemanalys i Wallersteins anda där centrum-periferiteorier spelar en roll. Han beskriver hur kvantifiering av handel kan göras utifrån försök att uppskatta hur mycket mark, resurser och arbetstid som lagts in i en viss vara. Teorin bakom detta kallas "time-space-appropriation" (TSA) och har Alf Hornborg som främsta referens i Sverige.

Exemplet RHW beskriver är handel mellan Sverige och Kina på 1700-talet, med stångjärn och bohea te. Stångjärn är förädlat tackjärn (det har färskats och sänkt kolhalt gör det smidbart) och det blev Sveriges viktigaste exportvara från 1600-talet. Bohea svart te var den mest populära teblandningen på 1700-talet, från Wuyi-bergen i provinsen Fujian (där hamnstande Zhangzhou ligger). Senare blev Bohea beteckningen på sämre sorters te. Slutsatsen i tabell 4 är om jag förstår det rätt att det gick åt cirka 150 ggr så mycket mark för att ta fram stångjärnet relativt motsvarande värde i te, medan det i arbetskraft var cirka 1,5 ggr mera arbete nedlagt i stångjärnet. Beräkningen kompliceras av att silver ingick i transaktionerna. Givet att man har någorlunda bra data kan man ändå enligt RHW göra jämförelser över tid och försöka dra slutsatser av det. 

Det ekologiska i detta beror på hur man värderar begreppet "mark". Vad jag begriper mäts det för stångjärnet ganska rakt av i hur många hektar skog som gick åt, i detta fall 44 hektar per ton. Beräkningen för te är krångligare men landar i 3 hektar per ton. Klart är att skogen runt bergsbruken tog stryk, se t.ex. skogshistoriska sällskapets sida. I Kina var kanske befolkningsökningens tryck på markerna mera avgörande, men RHW mäter arbetskraften i antal arbetstimmar så det går inte att jämföra på det viset.

Wuyi-bergen är UNESCO-världsarv så uppenbarligen blev området inte förstört av te-odlingarna. De svenska skogarna återhämtades vad gäller tillväxten men det moderna skogsbruket gör att få områden utanför Lappland platsar i UNESCOs listor. 

Ett sidospår är att Wuyi-bergen innehåller arkeologiska lämningar av minst 35 "akademier" av betydelse för neo-konfucianismen, från Norra Song-dynastin fram till Qing. För inlägg om Songdynastin, se 2014 eller sökfunktionen som finns i bloggen om man scrollar ner. Floden "de nio krökarnas flod" kom inte med i det inlägg som av någon anledning har statististik flest träffar av alla mina inlägg: "Kinas floder" från 5 mars 2011. (beror antagligen på att jag stavat fel på ett ord på ett vis som många som söker också gör).

Ett annat sidospår är att söker jag på time and space economics får jag träff på en Uppsala- och senare Umeå-professor i ekonomi, Tõnu Puu. Verkar vara en på alla vis imponerande karaktär men avancerad matematisk ekonomi ligger utanför vad jag vågar försöka förstå.

TSA (time-space appropriation) ger få träffar ihop med "economics". Möjligen är "ecological and economic footprint" mera etablerade begrepp med liknande betydelse. Men ju mer väldefinierat begrepp desto svårare att hitta relevanta data som stämmer med definitionen. 

Kapitel 7 tar upp ett exempel på det. Där beskriver Rodney Edvinsson (professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet ) olika försök att räkna på BNP långt tillbaka i tiden. Han refererar till en Angus Maddison som räknat ut BNP för alla länder från år Noll. Rodney Edvinsson sammanfattar kritiken mot detta som att det blir anakronistiskt. Han citerar en ekonom som menar att alla uppgifter i Maddisons databas före 1820 är fiktion, och att många uppgifter från 1820 fram till 1913 är lika påhittade. Edvinsson försöker lite mera diplomatiskt säga att om man redovisar hur varje uppgift har tagits fram så får man möjlighet att avgöra om de är värda något. Men då upphör möjligheten att jämföra mellan olika platser och tider och ett sådant BNP-mått är inte särskilt meningsfullt. Även under modern tid innebär BNP-måttet en massa problem så att det skulle gå att räkna långt bakåt i tiden framstår som en hopplös idé.

Att kvantifiera historien är svårt. Jag har tidigare mest tittat på data över städers storlek och då finns det arkeologiska och historiska data att utgå från. Ekonomiska data är mycket svårare att få grepp om.