Arne Jarricks nya bok heter "Det finns inga häxor", Weyler 2017. Det är en tunn bok om kunskap och motstånd mot kunskap. Kanske kan man kalla det en slags försvarsskrift för ett vetenskapligt tänkesätt både inom den akademiska världen och utanför den. Arne Jarrick är professor i historia vid Stockholms universitet (född 1952). Han började som ekonomisk historiker men har sedan ägnat sig åt bland annat mentalitetshistoria. Han skriver (på sid. 40) att han forskat för att förstå mänskligt tänkande i historien och att försöka förstå "det mänskliga samhällets unika dynamik". Detta innefattar bland annat den kulturella överföringen av kunskap mellan generationer. Befinner vi oss nu i ett kunskapssamhälle? Ja, det menar Arne Jarrick är självklart. Men det är ett experternas kunskapssamhälle menar han. Även om folk i gemen har tillgång till kunskap i en helt ny skala, är det en rad faktorer som gör att kunskap inte kommer till sin rätt som den borde. Tyvärr är boken lite tråkig. Jag tror det beror på att han vill lägga fram ett kortfattat försvar för sunt förnuft i ett läge där medier av olika slag fylls med så mycket oförnuft. Men då hade han behövt lyfta fler kontroversiella exempel för att det ska bli spännande läsning. Boken hade lika gärna kunnat heta "Tomten finns inte" och det är bara en och annan fyraåring som har problem med det påståendet. Möjligen finns det så kallade "konstruktivister" som tror att man måste respektera hållningen att tomten finns i vissa sociala kontexter, och i den akademiska diskussionen kan det nog bli ett problem. Jag hade gärna sett en diskussion om till exempel "homo economicus". Den figuren finns inte heller men många aktörer baserar sig på kunskap som tagits fram med hjälp av den gynnaren.
Lite kul blir boken kring sidan 100 där han utmanar läsaren att själv tänka igenom hur man ska ta ställning till några påstående. Han redovisar praktiska metoder som i korthet är Poppers falsifieringsmetod (sid 174). Källkritik är givetvis en av en historikers grundbultar, det hade varit spännande om Arne Jarrick utvecklat det lite mer. Om det är så att det finns ett systematiskt inbyggt tankefel ("confirmation bias") som gör att man håller fast vid önskeföreställning även när de strider mot etablerad kunskap måste institutioner byggas så att detta motverkas. I den akademiska världen är det vad man väntar sig men inte alltid får, utanför den vet vi att makt slår kunskap och att det som ser bra ut är bättre än det som verkligen är bra. Till detta kommer att vi blir alltmer inbäddade i en filtrerbubbla som skapas av sökmotorer på internet.
En lite mer spännande bok av Arne Jarrick är "Behovet att behövas", SNS förlag, 2005. I den boken driver Jarrick tesen att behovet att känna sig behövd inte finns med i populära så kallade behovshierarkier (Maslows). Här blir man frestad att tillämpa Jarricks kritiska kunskapsmetod och ifrågasätta om det ens finns något sådant som en "behovshierarki". Ett nytt namn för mig att följa upp är Carroll Quigley, en amerikansk historiker (1910-1977). Arne Jarrick skriver om hans "numera bortglömda bok" om civilisationer på ett vis som gör en nyfiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar