6 januari 2017

Varför ifrågasätta början på filosofins historia?


Jag börjar ångra idén att ifrågasätta att filosofisk historia börjar med Thales och de andra gamla grekerna. Att nämna att kineserna och indierna också hade tidiga filosofer är förhoppningsvis skåpmat. Och att leta efter etikens första uppkomst är nästan utsiktslöst.


Accepterar man tanken att djur har mekanismer för att uppfatta sin omgivning och reagera på den, och att högre stående djur har en rätt kvalificerade beteenden som uppvisar empati och altruism, och viss kommunikation kring vilka beteende som är "goda", så får man en väldigt glidande skala för etikens uppkomst.


Den poäng jag hade hoppats kunna ro hem var att Homo sapiens som art, främst på grund av att honan måste skyddas under barnafödandet och att avkomman föds för tidigt och måste skötas under lång tid, utvecklat en omsorgsetik för att få familjegruppen att fungera. Och att på ett tidigt stadium denna omsorgsetik utvidgades till en större grupp för att det gett en framgångsrik social organisation. Denna organisation förutsätter en högre grad av "theory of mind", dvs förmåga att bedöma vad andra individer i gruppen har för funderingar. Vid någon tidpunkt kunde en grupp av Homo sapiens föreställa sig en annan grupp, som även de satt runt en eld och funderade på tillvaron. Var de fientliga? Eller var det en grupp som man kunde ordna en trivsam större sammankomst med? Kunde vår grupp agera på något vis för att få den andra gruppen vänligt inställd? Gott och ont i ett socialt kontext, det är etik. Och avgörande: när gruppen kom fram till ett ståndpunkt så hade den tillgång till medel för kommunikation som gjorde att nästa generation i samma grupp kunde ta del av deras slutsats. Det är först när en sådan rent kulturell överföring av den etiska slutsatsen skedde som man kan börja se etiken som något mer än en evolution av sociala färdigheter.


Men det finns inga tidiga belägg för detta. Stenålderskonst är avancerad men handlar vad jag förstått inte om etik. Vi kanske måste acceptera att det är först med nedskrivning av traderade berättelser som vi får de första bevisen på etiska överväganden - kulturellt överförda etiska slutsatser. Där börjar filosofins historia. Men för att bedriva bra filosofi så behöver vi förstå vad man kan lära sig om medvetandets utveckling och de sociala organisationernas framväxt innan dessa belägg, den för-filosofiska berättelsen. Och behålla något slags vidvinkelperspektiv - det blir en väldigt smal filosofi om allt bara ska vara fotnoter till Platon.


Jag har läst en bok som hamnat i ett liknande moras. Det är en bok som handlar om att hitta belägg för det första kriget. Den heter (lite olyckligt tycker jag) "Att döda en människa" av Björn Hagberg och Martin Widman (Norstedts, 2016). På ett utmärkt vis redovisar de olika forskare och deras svar på frågan om när det första kriget som man känner till skulle ha skett. Två skolor tycks finnas, en som anser att krig varit en del av Homo sapiens  natur och alltid funnits och en skola som anser att Homo sapiens var en relativt fredlig art men att den neolitiska revolutionen resulterade i en hierarkisk patriarkalisk värld som gjort att krig uppkommit. Något svar på frågan om tidpunkten för det första kriget verkar de inte hitta. De vill landa i att det skulle ha skett för ca 14000 år sedan, belagt i en fyndort i Egypten som heter Jebel Sahaba. Men jag är inte övertygad, det känns lika trovärdigt som att jag skulle säga att den första etiska diskussionen i Indien skedde vid grottorna i Bhimbetka för 40000 år sedan.


Men mycket kan man lära sig av att fråga. De reser med Lasse Berg och träffar många experter. En forskare de nämner som tycks ha vidvinkelperspektivet är Sarah Mathew. De refererar även sympatiskt nog Margaret Meads "Warfare is only an invention - not a biological necessity" från 1940.


Författarna som spanade efter krigets uppkomst nämner att Robin Dunbar sa till dem att det inte är så intressant att leta efter de äldsta beläggen. Varför leta efter första gången elden använts? Det intressanta är när elden kom i allmänt bruk och hur den påverkade den sociala organisationen och miljön. Eld och krig påverkar. Liksom etik.







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar