Hadeikum är den första eonen, från jordens tillblivelse för 4,6 miljarder år sedan till uppkomsten av den första fasta bergarten för 4 miljarder år sedan. Döpt efter dödsguden Hades. Därefter följer Arkeikum, från grekiskans Arche som betyder "början", 4-2,5 miljarder år sedan. Det är under denna eon som livet uppkommer. Sedan eonen Proterozoikum, med fotosyntes som en ljuspunkt, fram till perioden Kambrium som började för 542 miljoner år sedan. Man kan förenkla och kalla dessa tidiga tider för prekambrium. Eller urtiden om man vill. Här ett stratigrafiskt schema, som är svårläst. Stratigrafi handlar om lagerföljder, som är en viktig komponent i det som leder fram till geokronologin. På en finsk sida om geologi finns en lättläst beskrivning.
Kambrium kommer av latin för Wales, där lagerföljder studerades. På liknande vis har många perioder och epoker namngivits. Ordovicer och Silurer är namn på gamla walesiska folk. Jura-bergen är berg på gränsen mellan Frankrike och Schweiz. Osv.
Fanerozoikum, vår nuvararande eon som började med kambrium, kommer av de grekiska orden phaneros och zoe, synligt liv. Man trodde tidigare att livet uppkom i och med kambrium, men nu vet man att det uppkom tidigare, därav namnet proterozoikum, som betyder "tidigt liv".
Den kognitiva revolutionen för cirka 250-70 000 år sedan hamnar i epoken pleistocen. De senare epokernas namn har lite fånigt namngivits som nya allihopa, då ledet cen kommer av grekiska ordet ny, kainos, jämför engelska recent. Pliocen är mer nya tiden och pleistocen är den mest nya tiden och sedan kommer den nuvarande "helt nya tiden", holocen. Språkligt ganska bedrövligt, och ännu värre blir det med "antropocen", som blir "människo-ny"-tiden. Detta språkliga moras kanske kommer av att hela eran är ny, Kenozoikum, (engelska Cenozoic era, nya livets era) som inleddes för 66 miljoner år sedan.
Inte blir det språkligt bättre av att perioden kvartär, som börjar för 2,58 miljoner år sedan och är vår nuvarande period, och som består av epokerna pleistocen och holocen, inte längre har kvar sina tre föregångare. Utan de tidigare perioderna under kenozoikum heter paleogen och neogen, "gammalt och nytt varande".
Anm 20261101: Om man vill läsa populärvetenskapligt om hur man faktiskt gör för att åldersbestämma de gamla stenarna kan man välja "Timefulness", av geologen Marcia Bjornerud (Princeton UP, 2018). I kapitel 2 "An atlas of time" redogör hon för hur geokemister hittat metoder för åldersbestämning genom radiometrisk datering. Speciell är berättelsen om Clair Patterson som på 1950-talet arbetade med blyisotoper och lyckades åldersbestämma jorden genom att inse att prover skulle tas på meteoriter. Han kom fram till att jorden är 4,55 miljarder år gammal, ett värde som anses korrekt fortfarande idag och som ersatte tidigare resultat som låg på ca 3 miljarder år. För att lyckas med sina mätningar skapade han ett av de första renrummen, eftersom han var tvungen att utesluta all modern blyförorening. Clair Patterson blev sedan en av de mest aktiva förespråkarna för att förbjuda blyad bensin.
En annan person som lyfts fram i boken är Marie Tharp som tillsammans med Bruce Heezen var först med att göra en karta över oceanernas botten 1977 och som därmed bidrog till att slutligt etablerade teorin om kontinentaldrift.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar