Digital jordglob med jordens geologiska historia

 Interaktiv geologisk karta där man kan se kontinentaldriften tillsammans med korta beskrivningar, mycket trevlig att kolla på.

https://dinosaurpictures.org/ancient-earth#340

Det finns en referens:

This visualization is created and maintained by Ian Webster. See more of my work at ianww.com or email me at ian@dinosaurpictures.org.

---

Plate tectonic and paleogeographic maps by C.R. Scotese, PALEOMAP Project. For more information visit: https://www.earthbyte.org/paleomap-paleoatlas-for-gplates & www.globalgeology.com. Read more about the methods used here.

Some elements of this visualization are not adjusted for time (eg. cloud and star positions). The locations are accurate to ~100 km. The coloring of the maps is based on elevation and bathymetry: dark blue = deep water, light blue = shallow water; dark green, green, tan, brown, white = ground in increasing order of elevation.

Jämför med kartor som jag refererade till i inlägg juni 2019: https://oavslutat.blogspot.com/2019/06/global-syrebrist-i-hav-anoxi.html

Dag för biologisk mångfald

 Idag, 22 maj, är det FNs dag för biologisk mångfald. Till exempel BBC skriver om biodiversitet.

Artexplosioner

Motsatsen till massutdöende skulle kunna vara "artexplosion". "Snabbt ökad biodiversitet" är kanske ett korrektare uttryck. "Adaptiv radiering" är säkert mest korrekt men jättesvårt att stava tíll. Detta sista uttryck ska i alla fall ge en bild av hur anpassning leder till att det evolutionära trädet grenar ut sig så kraftigt att det liksom strålar ut grenar åt alla håll. Givetvis finns då även "icke-adaptiv radiering", fundera på det medan jag går vidare med att försöka göra en lista över artexplosioner.

Den kambriska artexplosionen för 540 miljoner år sedan är startpunktern för mångfald av komplext flercelligt liv. Den står i många referenser som den "kambriska explosionen" vilket visar hur etablerad explosionsmetaforen är. Ökad syrehalt i haven har ansetts vara en möjlig förklaring till detta förlopp, men det har ifrågasatts, se här en artikel i Nature från 2016. Frågan diskuterades idag i på Vetenskapsradion i Sverigs Radio P1 med geobiologen Emma Hammarlund. Hennes tes är att artbildningen delvis berodde på mekanismer för att hantera den ökade syrehalten.

Den "stora ordoviciska biodiversiteteshändelsen" (GOBE) är en till kandidat för en artexplosion. Cirka  460 miljoner år sedan.

Ammoniter är en slags bläckfiskar som utvecklades under devon för drygt 400 miljoner år sedan. Man har hittar över 5000 olika arter av ammoniter. Lite får man notera att kvaliten på fossilerna avgör vad som går att forska på, uppenbarligen är "arta ammoniter" en fungerande syssla.

Den ömsesidiga artutvecklandet mellan insekter och blommande växter började under Krita för 120 miljoner år sedan.

Men egentligen är det kanske fel att sätta artexplosioner som motsats till massutdöende. Över tid utvecklas nya arter och tittar man på de artrikaste miljöerna idag så är det ekosystem som fått vara stabila över lång tid, som regnskogar och korallrev. Det vill säga att motsatsen till massutdöende är långsamt ökande biodiveristet som får sådana villkor att den har den tid som behövs på sig.
  

Global syrebrist i hav - anoxi - massutdöenden

Perm-trias utdöendet. 252,3 miljoner år sedan. Inte bara en övergång från en geologisk period till en annan utan övergången från jordens forntida era (paleozoikum) till dess medeltid (mesozoikum). Så här såg jorden ut då. Enligt Paleomap. 95 % av alla havslevande arter dog ut. Största massutdöendet någonsin. Huvudorsak vulkanutbrott. En följdeffekt var anoxi.

Krita - Paleogengränsen (eller som vi som följer gamla skolan skulle säga, Krita-Tertiär). 65,5 miljoner år sedan. K-P-gränsen, jordens övergång från medeltid till nutid (eran kenozoikum). Det mest kända massutdöendet, för det var i detta utdöende som dinosaurerna strök med, utom fåglarna. Huvudorsak sannolikt ett asteroid eller kometnedslag. En följdeffekt var anoxi.

183 miljoner år sedan. Ett extremt fall av syrebrist i haven, under 1 miljon år. Under Jura (208-146 miljoner år sedan). Kallas "Toarcian turnover". Anoxi.Orsak sannolikt vulkanutbrott.

"Mid-aptian extinction", 116 miljoner år sedan, under Krita. Anoxi.(OAE1). Ett komplext förlopp som omfattar det som kallas Faraoni och Selli-händelserna.

94 miljoner år sedan, under senare Krita. "Cenomanian-Turonian anoxic event" (OAE 2)

55 miljoner ås sedan, under kenozoikum, i övergång från paleozen till eozen.  Värsta växthuseffekten. Anoxi. Huvudorsak att metanhydratet frigjordes, eventuellt startat av vulkanutbrott.

33 miljoner år sedan, övergången från Eocen till Oligocen, kallas EOT eller Grande Coupure. Antarktis blir isbelagt då temperaturen sjunker när koldioxidhalten i atmosfären minskar. Oklart vad som orsakade det. Inte anoxi.

Wikipedia har givetivs en lista över massutdöenden.

De fem mest omfattande är:

440 miljoner år sedan  ordovicium/silur

360 miljoner år sedan devon

252 miljoner år sedan, perm-trias.

200 miljoner år sedan, Pangaea delade sig.

65 miljoner års sedan. K-P-gränsen.

Otäck lista, och vi riskerar komma med på den med klimatförändring och anoxi ifall vi inte håller oss inom de planetära gränsvärdena. Begreppet "turnover" som används ibland istället för "extinction" är lite mer positivt laddat, eftersom det visar på att det kommit nya arter när dom gamla dött ut. Paleomap (www.scotese.com) har en karta över idag och även kartor över framtiden (t.ex. plus 150 miljoner år).

Läs mer om anoxi på Unescos sida, för Global Oxygen Oceanic Network.
https://en.unesco.org/go2ne

Antal arter som planetärt gränsvärde

En miljon arter är nära att utrotas. Det har rapporterats i alla medier de senaste dagarna sedan IPBES kom med sin rapport över läget för den biologiska mångfalden, fastställd på deras sjunde möte vars resultat publicerades 6 maj 2019. Slutsatserna är indelade i fyra huvudområden, A-D. Rubrik A rör att naturen pch ekosystemtjänsterna förröds (nature and its vital contributions to people ...are deteriorated). Slutsats A5 är att 25 % av arterna inom de bedömda djur och växtgrupperna är hotade. Slutsats A6 är att även den biologiska variationen bland domesticerade arter minskar kraftigt. Rubrik B anger att det finns fem viktiga orsaker till detta som alla ökat kraftigt de senaste 50 åren: användning av mark och hav, direkt överutnyttjande av arter, klimatförändringar, föroreningar (inklusive plast) och spridning av invasiva arter. Punkt B4 noterar att på 50 år har befolkningen fördubblats, den globala ekonomin fyrdubblats och handeln ökat tiofaldigt vilket ökat naturutnyttjandet inom alla områden. Rubrik C rör att mål uppsatta för naturbevarande inte kommer att uppnås med nuvarande utveckling. Rubrik D anger att målen skulle kunna nås med vissa åtgärder. Punkterna D1 - D 10 räknar upp vad som behöver göras. Punkt D 10 är att man måste uppnå en hållbar ekonomi genom fundamentala förändringar av det ekonomiska och finansiella systemen och minska fattigdom och ojämliket som en del av hållbarheten, och det kräver att man styr iväg från det nuvarande begränsade tillväxtparadigmet.

  Budskapet är alltså rätt komplext, långt ifrån att enbart röra en beräkning av antal arter. Även budskapet rörande den planetära gränsen för biodiversitet har blivit mer komplext. Av alla de nio planetära gränsvärdena som Rockström et.al. satte upp 2009 är det biosfärens integritet som anses mest överskriden. 2015 döpte man om gränsvärdet till "biosphere integrity", 2009 hette det biodiversitet. Vad jag förstår undviker författarna bakom planetära gränsvärden att komma med mål som motsvarar IPBES rubrik D. Det hindrar inte att det finns en livlig diskussion om olika tolkningar av de planetära gränsvärdenas betydelse. Gränsvärdet är satt till 10 (10-100) arter per miljon arter, per år och ska inte förstås som en "tipping point". Utrotandet av en art kan lokalt orsaka en "tipping point" i ett ekosystem, men den samlade globala effekten av artutrotning blir synlig som summan av många olika lokala förändringar. Överskridet är gränsvärdet med råge.

Aktuella - ännu ohotade - arter är hägg och syrén, koltrast och grönsångare. Det är fint med vår.

Procenträkning på liv

Som jag refererat till i tidigare inlägg så har WWF publicerat en rapport kallad Living planet 2018 som bland annat anger en "minskning av beståndet av vilda ryggradsdjur med 60 % sedan 1970." Ännu mer kritiskt anges minskningar på 89 % i Syd- och Mellan-Amerika.

För att förstå detta måste man begripa vad dom räknar procent på. Metoden de hänvisar till är publicerad av The Royal Society: The Living Planet Index från 2005. För att räkna procent behöver man lägga en baslinje. Om jag fattar rätt har man extrapolerat olika populationsserier till vissa baslinjeår. Vi får då uppskattade antal i en population av valda arter vid ett givet år som vi kan jämföra med ett annat år, i detta fall 1970 med 2014. Jag har sedan jag följde arbetet med riskvärdering av GMO undrat över "baslinjer" för naturpåverkan. Var 1970 ett särskilt representativt år? Hade inte naturen redan då påverkats av diverse artutrotningar som då inte kommer med i statistiken? Men så måste  man göra, man får välja en baslinje, och från 1970 har man användbara data.

För att räkna procent är det givetvis betydelsefullt att veta vad det är man räknar. Jag fattar det som att det är populations-serier som slås ihop, men lite oklart hur varje population har mätts, det är troligen olika metoder eftersom man ska samla så mycket data.

En viktig mening i artikeln från 2005 om LPI är denna: "Hotade arter av däggdjur och fåglar är något överrepresenterade i urvalet, men skillnaden är liten. ... Se figur 9." I figur 9 ser man 302 arter som är hotade på olika nivåer, och en stapel på 690 arter som inte är hotade. I diskussionen tar man upp hur "bias" kan uppkomma pga att de dataserier man har tillgång till för olika typer av biom inte nödvändigtvis blir representativa. De har ändå goda argument för att den totala bilden blir ganska rättvisande. Givet att siffrorna är så dramatiska är de alarmerande, sannolikt kan felen dessutom slå åt bägge håll. Anta att en ekologisk rubbning leder till en massiv expansion av en art som råkar vara med i urvalet, det skulle leda till att en akut minskning av ett ekosystems funktion döljs av en lokal populationsökning om just den arten är med i urvalet. Eftersom jag inte begriper hur de väger av de olika arternas relativa betydelse när de summerar vågar jag inte ha någon uppfattning om hur det slår på totalen.

Min slutsats blir att LPI ger en indikation på läget i olika regioner samt en övergripande dyster bild av den massutrotning som pågår men att det är ett trubbigt instrument för att förstå vad som verkligen händer. Ungefär som BNP. Fast en minskning av BNP på 60 procent skulle ge större rubriker.

Klumpigt dödsbud

P1 har ett program som heter "veckans ord". Idag är "rödlistning" ordet, valt av Jenny Teleman. I Sverige har vi bland de starkt hotade rödlistade arterna en skalbaggeart, Blaps lethifera, en svartbagge.

Orsaken till massutrotningen av arter och den dramatiska totala nedgången av vilda djur som WWF rapporterat om är bland annat "förlust av livsmiljö". Jenny Teleman tycker det låter som en diktsamling av Kristina Lugn. Hon tycker att WWFs rapport fått fel namn, rapporten heter "Living planet 2018". Den kunde istället ha döpts efter svartbaggen. Lyssna när kulturradion tar upp ett av vår tids största misslyckanden.

https://sverigesradio.se/avsnitt/1188294