22 maj 2022

1 maj 2022

Ur 101 historiska händelser

Magnus Västerbro har skrivit "101 historiska händelser, en annorlunda världshistoria", (Historiska media, 2015). Den består av korta redogörelser för olika händelser genom tiderna, från ca år 3200 år f.Kr till år 2013. Varje inlägg har ett åratal och avslutas med ett lästips. 

I efterordet klargör han att han använt en närhetsprincip som gör att det inte blir ett representativt urval av händelser i världshistorien. Framförallt tar han upp flera händelser i svensk historia som inte har världshistorisk betydelse, men även europeisk historia får mer uppmärksamhet. Han ber också om ursäkt för att han lite för ofta berättar om "de gamla vanliga gubbarna". Boken ingår i en serie av böcker om 101 händelser, så jag tänker att den var ett uppdrag från förlaget. Det hindrar inte att upplägget är intressant. Det är motsatsen till min tanke i bloggen att jag ska nöta mig runt hela världen vid vissa valda tidpunkter. Det är främst år 600 och år 1220 som jag har hållit på med, även om jag gör nedslag i andra tider också. Här ska istället några få händelser från olika årtal väljas. 

Någon mer ledtråd ger inte Magnus Västerbro i sitt efterord. Jag tror att urvalet helt enkelt är sådant som han tänker kan intressera läsarna. Jag önskar lite mer överblick och därför grupperar jag dem efter tema, samt noterar lästipsen som jag tycker är bra. Detta blir dock extremt plottrigt och kondenserat då texten nedan bygger på att man har Västerbros bok till hands och kan se vad han skriver.

År 1782 f.Kr. Hammurabis lagar. 282 lagparagrafer ristade i sten. Lagstiftningens framväxt får representeras av detta årtal. Justinianus lagar är inte med i urvalet fast Västerbro nämner dem som en del av underlaget för Irnerius föreläsningar. År 1088 börjar Irnerius att föreläsa om juridik i Bologna. 1158 får universitetet där kejserligt beskydd att bedriva åtminstone i teorin självständiga studier och forskning. År 800 med Karl den store kröning är med i Västerbros urval och då nämns att ett styrelsesystem byggs upp med en lagstiftning som kommer att prägla Europa för lång tid framöver. Här skulle också EGs bildande 1967 kunnat få vara med. Lagstiftning och styrelseskick hänger ihop men har fått var sin rubrik av mig här.

År 509 f. Kr. Romerska republikens framväxt. Viktiga senare årtal för styrelse-skickens historia som kommit med är år 1776 med USAs självständighetsförklaring, (konstitutionen skrevs 1787 och började gälla 1789) och 1989 med Himmelska fridens torg samma år som Berlinmurens fall. Västerbro tar inte med franska revolutionsåret 1789 utan väljer år 1793 med avrättningen av Marie Antoinette, kanske för att visa på förändringarnas brutala sida. Även tsarfamiljens avrättning 1918 har kommit med enligt samma logik. Han har med år 1865 då den svenska adeln röstar bort sig själv och ståndsriksdagen avskaffas. Ett inlägg för 1917 beskriver att det inte blev revolution i Sverige utan demokratin konsoliderades med allmän rösträtt och riksdagen som maktcentrum. År 1925, den sista kejsaren av Qingdynastin, den 19-årige Puyi, tvingades ut ur den förbjudna staden, han hade ingen makt då han avsattes redan år 1911. År 1933: Tyska riksdagen röstar igenom fullmaktslagen som gör Hitler till diktator. Endast socialdemokrater ledda av Otto Wells röstade emot. Mordet på Olof Palme 1986 är med, om jag ska sätta det under denna rubrik så får det vara för att det svenska styrelseskicket kunde hantera en sådan händelse utan att rubbas i grunden. År 2001, 11 september.

År 333 f.Kr. Tyrannerna och krigen får många inlägg, jag nämner dem som en rubrik i denna sammanfattning. De tyranner som erövrat stora områden (eller försökt i stor skala men misslyckats) framstår som betydelsefulla i historien, både för att deras riken brett ut sig rent geografiskt med sina imperialistiska erövringar och för att när de dör så är det ofta en historisk lättnad för de flesta inblandande. Några i boken är Alexander "den store", Kung Ashoka "älskad av gudarna", Shi Huangdi, Julius Caesar, Djingis Khan, Karl XII, Adolf Hitler, Josef Stalin. Av dessa är det väl Ashoka i Indien (ca 263 f.Kr) som allra bäst lyckats skapa ett positivt eftermäle, då han beskrev sig själv som omvänd till fridsfurste i inristade inskriptioner som är det enda som finns kvar att läsa från denna tid. Västerbro refererar historikern John Keay som noterar att Shi Huangdi ("den förste kejsaren av Kina", ökänd för att år 213 f.Kr ha bränt böcker och avrättat författare med mera) också ristade positiva budskap om sitt styre men där finns andra källor kvar som beskriver hans tyranni. Lästipset jag vill ge är Magnus Västerbros egen "Tyrannens tid, om Sverige under Karl XII", (Bonniers 2021). Den boken är en utmärkt skildring av hur ett samhälle föröds under ett envälde, och hur vanliga människor lider.

Västerbro valde Alexanders död år 323 f.Kr men av minnestekniska skäl väljer jag slaget vid Issos år 333 f.Kr. Det kan även få stå för alla de krigiska årtal som brukar stå med i listor över "avgörande slag" som också brukar anses betydelsefulla. Västerbro har med År 410, Alariks visigoter plundrar Rom. År 636, Bysans och Herakleitos förlorar i slaget vid Yarmuk mot muslimsk armé ledd av Khalid Ibn al-Walid, ett slag "som av många anses som det mest avgörande enskilda fältslaget i historien". År 1066, Harald Hårdråde förlorar mot Harold Godwinson vid Stamford Bridge som sedan förlorar mot Vilhelm vid Hastings. År 1258, mongolerna under Hülegu erövrar abbasidernas Bagdad. År 1520 Stockholms blodbad. 1618 starten på 30-åriga kriget genom att tre katoliker kastas ut genom ett fönster i slottet i Prag. År 1819 Simón Bolivar tågar över Anderna. 1864, Sherman avgör inbördeskriget i USA genom en marsch mot havet som ödelade Atlanta och elva städer till, inklusive South Carolinas huvudstad Columbia.  År 1893 Gandhi kastas av ett tåg i Sydafrika, i 21 år arbetar han med agitation för indiska emigranters rättigheter och sedan från 1915, 46 år gammal, kommer han tillbaka till Indien och påbörjar kampen mot brittiska imperiet. År 1914, skottet i Sarajevo. År 1920, Fransk general hänvisar till korstågen när Syrien erövrats, året anses vara "höjdpunkten för den europeiska kolonialismen". Västerbro har några inlägg om 2:a världskriget. Två av dem: 1941 och utvecklingen av den slutgiltiga lösningen med gaskammare som först tas i bruk i Belzec tidigt året därpå. 1945 och atombomberna över Japan. 1983, kärnvapen-kontrollerande förhandlingar påbörjas sedan Reagan uppfattat att Sovjetunionen gått i högsta beredskap under en Natoövning.

Det slår mig att årtalen för krig som inte blev av är svårare att samla in. Ta t.ex. danske kungen Knut IV som år 1085 hade hela ledungsflottan samlad i Limfjorden för att återta England från Vilhelm och hans normander. Men anfallet avblåstes. Många skäl kan tänkas för det men det är i alla fall ett exempel på ett krig som inte genomfördes.

Pesten och Svälten är två andra av Västerbros specialområden. Pesten får symboliseras av år 1347 och den Gyllene hordens belägring av staden som italienare döpt till Kaffa (dagens Feodosija på Krim), den pest som kommer att döda kring 40 procent av alla människor som levde i Europa och på vissa ställen ännu många fler, vissa byar och städer lämnades nästan helt övergivna. Ungefär 75 miljoner människor dog globalt. Västerbro rekommenderar Dick Harrison, Stora Döden, 2020. År 1877, Svälten i Indien under Lord Lytton, framstår som ett extremt obehagligt fall. Men svälten är med oss någonstans i världen varje år. Västerbros Svälten, hungeråren som formade Sverige om åren 1867-69 fick Augustpriset. Naturkatastrofer har också årtal, Västerbro har inte med någon sådan händelse men förslagsvis vulkanutbrotten år 536, 540 och 547 som tillsammans orsakade det som kallas den senantika lilla istiden. Som i sin tur orsakade svält och sedan kom den Justinianska pesten.

År Noll. Religionernas betydelser. Västerbro har med Ca år 34 e.Kr. då Paulus får en vision.  År 636, Fyra år efter Muhammeds död kom de enade arabiska stammarna att segra över Bysans och sedan över Persien år 642. År 622 är år noll i islamisk tideräkning, hijra (hidjra) - utvandringen till Medina. Den judiska kalendern startar år 3761 f.Kr. Ett matematiskt år med noll som referens är 628 e.Kr då Brahmagupta anses ha lagt fram en avhandling som för första gången utförligt förklarar siffran nolls egenskaper. Observera att kalendermässigt finns inget år noll, och den munk som hittade på det årtal som vi kallar år 1 efter Kristi födelse levde kring år 500 och hade inte då inte begreppet noll ens att välja på. Numera tror vi att Jesus föddes 4-7 år tidigare.

År 1000, ett inlägg om att folk tror att jorden kommer att gå under, en tankefigur som återkommer med jämna årtal. 1095 korstågen proklameras av påven Urban, År 1248. Västerbro berättar om kardinalen Vilhelm av Sabina som kom till Skänninge, Västerbro ser det som ett möte som begraver det hedniska samhället för alltid. genom stärkandet av biskopsmakten samtidigt som Birger Jarl fick stöd. År 1309, Den heliga Birgitta får en vision, (hon levde 1303-1373). År 1521 Luther försvarar sina teser inför kejsaren i Worms. 1851 Taipingupproret, en kristen sekt startad av Hong Xiuquan intar Nanjing och skapar en teokratisk diktatur som störtas först 1864. I Kina är år 1911 år noll - det år kallat Xinhai då kejsaren störtades.

År 690. Wu Zeitan blir kejsare under Tangdynastin i Kina. Hon är den enda kvinna som varit kejsare i Kinas dynastiska historia. Hon blir en symbol för de kvinnor som skaffat sig en maktposition i en patriarkalt organiserad värld. En del av dessa kvinnor kvalar in som maktmänniskor under rubriken krig och kanske några även som tyranner.

Farao Hatshepsut som regerade 1479-1457 f.Kr (Nya tidens 18:de dynasti) och som ca 25 år senare nästan utraderades ur historien av sin manliga efterträdare. Drottning Boudicca som år 61 mobiliserar mot romarna.  År 1389 Margaretas styrkor vinner slaget vid Åsle nära Falköping och Kalmarunionen skapas. År 1431, jungfrun Jeanne bränns på bål, Jeanne d'Arcs insats var avgörande för slutet av 100årskriget. År 1588 Drottning Elisabet håller tal och den spanska armadan besegras. År 1656, Drottning Kristina hyllas i Rom (hon var regerande regent 1644-1654). År 1762 Katarina tar befälet i Ryssland. 

Fler regerande drottningar kan nämnas, som Eleonor av Aquitanien. All annan verksamhet som kvinnor bedrivit borde fått flera årtal, jag tycker t.ex. Hildegard av Bingen och år 1147 då hon får tillstånd att publicera sina texter och bygga ett nunnekloster kan få vara symbol för dem. Men även fredliga män kunde fått fler årtal kan man då önska, men det blir inte så när historia skrivs.

Patriarkatets övergrepp har fått ett årtal, år 970, som handlar om början på traditionen i Tangdynastins Kina att binda fötterna på små flickor för att det blivit modernt med "lotusfötter". 

År 1847, när Elisabeth Blackwell påbörjar utbildningen till att bli den första kvinnliga läkaren, är mer en skildring av motståndet mot kvinnor i olika roller sakta börjar brytas. Här saknar jag Eunice Newton Foote som 1856 borde ha fått berätta om hur hon upptäckt koldioxidens inverkan på gasers temperatur för AAAS, först år 2010 återupprättades hon som växthusgaseffektens upptäckare. År 1905, Christabel Pankhurst startar det som kommer att bli suffragettrörelsen. I UK fick rika kvinnor rösträtt 1918 och en mer allmän reform kom 1928. Att sätta ett årtal på kvinnlig rösträtt är därför krångligt, men 1919 i Sverige är ett exempel och 1906 i Finland ett annat. År 1978, när Hoa Hoa propagerar för barnledighet för pappor. Först i början av 2000-talet steg andelen föräldralediga pappor.

Ett antal inlägg rör kulturmöten, migration och kolonialisering. År 1200 kom de första människorna till Påskön, År 1492 är året för "moren sista suck" i Granada och Columbus resa, migrationen till Amerika ledde sedan till den värsta smittspridning som skett i historien. År 1609, här skriver Västerbro om umbäranden i den första brittiska kolonin Jamestown, Virginia, (som inte lyckas utan det är Williamsburg och sedan Richmond som växer till huvudstäder i kolonin), 1652 handlar om de första holländarna i Sydafrika, 1841 en svensk lämnar Sverige och grundat Nya Uppsala (New Upsala), han hette Gustaf Unonius, känd som "den förste utvandraren" fast han sedan flyttade tillbaka till Sverige.

År 1309 Mansa Moussa från Timbutku strör guld omkring sig på resa till Kairo, han kan enligt vissa bedömningar ha varit den rikaste mannen i världshistorien. kejsardömet i Mali plundrades av en sultan från Marocko 1590. År 1793 Englands ambassadör George Macartney får audiens hos den Kinesiske kejsaren Qianlong, Qing-dynastins fjärde kejsare. År 1853 USAs flotta under Perry tvingar sig in till japansk hamn i Edo. År 1917, Balfours text i The Times om att den brittiska regeringen ser men välvilja på att det judiska folket ska få upprätta ett nationellt hem i Palestina.

Kamp mot slaveri. År 1849, Harriet Tubman rymmer till nordstaterna och befriar sig själv, och deltar sedan i den "underjordiska järnvägens" resor för att frita slavar. År 1833 Brittiska imperiet förbjuder slaveri. 1955 Rosa Parks häktas för att hon vägrar flytta till avsedd plats i en buss och Martin Luther King höll, 26 år gammal, tal för att uppmana till den bojkott av busstrafik som ledde fram till medborgarrättsrörelsen. Hans mest berömda tal höll han 1963 och han mördades 1968. Rosa Parks dog år 2005, 92 år gammal.

Mauretanien var det sista land som kriminaliserade slaveri år 2007.

Träldomen avskaffades i Sverige (ska man vara noga så avsågs Västergötland och Värmland) 1335 genom Skara stadga, som sade att envar som föddes av kristna män och kvinnor inte ska vara eller kallas träl. De svenska slaverilagarna upphörde först 1847 då de sista slavarna i svensk koloni friköptes. Statarsystemet, som inte var slaveri, men för vissa kunde bli som en livegenskap då de fick lön i natura (stat) och lånade för utgifter, upphörde först 1945. På samma vis som att slaveriet upphörde när det började bli olönsamt så upphörde statarsystemet med införandet av traktorer i lantbruket. Illegala former av slaveri, som trafficking, förekommer fortfarande. 

År 868, den äldsta bevarade tryckta boken, Diamantsutran, blev färdig. Wang Jie lät trycka den för att hedra sin fader och sin moder. En buddhistisk klassiker, skriven i Indien några hundra år före Kristus och översatt på 400-talet till kinesiska av munken Kumarajiva. Bevarad i en av Mogaogrottorna i Dunhuang. Skrivkonsten, boktryckarkonsten, översättningskonsten och biblioteken får några inlägg. Cirka år 3200 f.Kr, namnet på den första person vi känner till, en bokhållare vid namn Kushim, antecknat med kilskrift på lertavla. 1483, den första boken som trycks i Stockholm, den hette "Skapelsens sedelärande samtal", en manual för präster att bättra på sina predikningar. (Gutenbergs Bibel trycktes 1455). År 1822, Champollion löste hieroglyfernas gåta. Framväxten av internet; tekniskt fanns en lösning 1974 men www (world wide web) utvecklades från 1989 och släpptes för fritt bruk 1993. Föregångaren till Wikipedia, Interpedia, kom också 1993 men Wikipedia startades först 2001.

Sport, stil och nöje får två år: År 146 kommer 200000 romare till Cirkus Maximus för att se Gaius Appuleius Diocles tävla i hästkapplöpning. och År 972 då gaffel introduceras vid det tysk-romerska hovet av den bysantinska 17-åringen Theofano som gifts bort med kejsar Otto II. Theofano var regerande drottning i åtta år innan hon dog 991, och då efterträddes av sin svärmor, farmor till hennes son, Otto III.

Sex, droger och rock and roll har fått två inlägg, båda drogrelaterade. År 1859, kokainet beskrivs av en tysk kemist, Albert Niemann, och år 1971 då Nixon förklarar krig mot drogerna. Möjligen ska 1951 och p-pillrets upptäckt med här. Och år 1965 med Beatles och Rolling Stones kanske hade kommit med om Västerbro hade tagit med någonting alls om musik och dans. 

Kultur har också bara fått två årtal, År 1336, "den förste humanisten" Petrarca beskriver hur han bestiger ett berg i Provence och år 1995 då Joanne (J.K) Rawlings skrivit klart Harry Potter och de vises sten.

Vetenskap, medicin och teknik har fått några fler inlägg. Någon blåser glas ca 50 f.Kr. År 1280 krut i Kina orsakar en explosion i huvudstaden Changans vapenarsenal (den första referensen till krut är redan år  142). År 1332, en mekanisk klocka med hög precision byggs av abbot Rikard vid S:t Albans kloster.  År 1610 Galileos teleskop. År 1665 Newton utvecklar den moderna matematiken och fysiken. (Newton var samtidigt den siste företrädaren för magikerna, enligt John Maynard Keynes). År 1804 läkaren Hanaoka i Japan opererar med narkos,. År 1835 tåg, själva inlägget handlar om en olycklig dödsolycka. År 1837 Darwins första notering rörande evolutionsteorin, men först 1859 publiceras den. År 1856 Pasteur ser mikroorganismer på en spritfabrik. År 1884 telefonen (första busringningen). År 1925, en Baird visar upp TV. År 1951, P-piller utvecklas.  År 1953 modellen av DNA, 1967 första hjärttransplantationen, 1969 månlandningen.

Västerbro avslutar med År 2013: En rapport från Internationella valutafonden anger att "u-ländernas" BNP har blivit lika stor som "i-ländernas". 

Åren i fetstil är: 1782 f.Kr, 509 f.Kr, 333 f.Kr, "År Noll", 622, 868, 1336, 1347, 1455, 1492, 1665, 1789, 1833, 1859, 1919, 1989.

Några av Västerbros lästips:

Yuval Noah Harari. Sapiens. En kort historik över mänskligheten (2015). År 1782 f.Kr och 2013.

Andrew Robinson, The story of writing, (2007)

Eva Queckfeldt, Romarriket. Den romerska republiken. (2014).

Bengt Liljegren, Alexander den store (2005)

John Keay, India: A History (2000) och China: A History (2009), 

Bryan Ward-Perkins, The Fall of Rome and The End of Civilization (2005)

Hugh Kennedy, The Great Arab Conquests (2007)

Frances Wood och Mark Barnard, The Diamond Sutra, (2010)

David Morgan, The Mongols (2007)

Clive Ponting, Gunpowder, (2005)

P.C. och F.L McKissack, The Royal Kingdoms of Ghana, Mali and Songhay (1995)

Paul Johnson, The Renaissance (2000)

Robert Ross, A Concise history of South Africa (2008)

James Gleick Isaac Newton (2003)

David Brion Davis, Inhuman Bondage (2006), år 1833

Thomas Hylland Eriksen Charles Darwin (1999)

Per T. Ohlsson, Svensk politik (2014)

Peter Mansfield, A History of the Middle East (2013)

John Lewis Gaddis, The Cold War (2005)

10 april 2022

Klotet om IPCCs rapport

 Jag skriver inte om klimatet heller fast jag borde det. Kanske mest för att det skulle bli för pessimistiskt. Vill man höra dem som tar sig an klimatfrågan med bättre humör kan man lyssna på Klotet på P1 den 6 april. Programmet heter "Efter FN:s klimatrapport - så kan skogen och koldioxidinfångning rädda oss ur klimatkrisen".  

Den klimatrapport som avses här är IPCC:s tredje delrapport AR6_WGIII

Radions vetenskapsredaktion sammanfattar den så här väldigt kort:

1. Bråttom, utsläppen ökar, halveras till 2030, noll 2050 för att nå 1,5 grad med 50% sannolikhet

2. Fasa ut fossila bränslen, behöver gå 3 ggr så fort som nu

3. Koldioxid måste tas bort ur atmosfären, bl.a. genom jord-, skogsbruks- och våtmarks- åtgärder

4. Livsstilsförändringar krävs, kan stå för kring hälften av minskningen

5. Kunskap och teknik finns för att klara detta. 


19 mars 2022

Babij Jar

 Jag brukar inte skriva om dagens händelser i bloggen. Jag kommer inte heller att skriva mer om Putins och den ryska statsledningens brutala aggression mot människorna i Ukraina och i förlängningen även mot människor i Ryssland och i hela världen. Jag väljer enbart att rekommendera en av de starkaste böcker som finns som skildrar krigets avskyvärda händelser och fördömer dem som orsakar allt detta våld. 

Det är den dokumentära romanen Babij Jar av Alexander Kuznetsov. Boken är en detaljerad och på dokument baserad skildring av hur Hitlers trupper massakrerade judar i Kiev (på ukrainska Kyjiv eller Kyiv) 1941. Och hur vissa i Sovjetunionen möjliggjorde detta och sedan försökte utplåna händelserna från historien. Samt det mänskliga lidandet i en stad som klämdes mellan Stalins och Hitlers terror-regimer.

Babij Jar (på ukrainska Babyn Jar) är en ravin där flera massavrättningar skedde under 2:a världskriget varav den mest omfattande på kort tid skedde 29-30 september 1941. Över 33700 judar avrättades under två dagar av tyska insats-trupper. Totalt kom över 100000 människor att dödas (judar och andra som nazisterna ansåg mindre värda) vid Babij Jar. Hela Kievs judiska befolkning utplånades.

Jag läste boken som tonåring och den grep mig oerhört. Alexander Kuznetsov vill tydliggöra Hitlers och Stalins brott men också få oss att minnas att alltid när vi läser namnen på tyranner, varav en del gått till historien som så kallade "stora", ska vi ställa oss frågan hur många människor de mördade och hur mycket lidande de orsakade på vägen till sin "storhet". Hans budskap är det desperata "Aldrig mera krig".

Observera att boken finns i två översättningar, en av Eva Thomson-Roos. (285 s. Sthlm W&W 1967). Och den fullständiga versionen översatt av Eric Jansson. (410 s. SthlmW&W 1970, W&W serien 252). Den senare versionen inkluderar de partier som Sovjetcensuren strukit samt författarens senare tillkomna kompletteringar.

Enligt rapportering ska en bomb ha slagit ner i det minnes-centrum som finns i Babij Jar och dödat fem människor. Människor dör och minnet av brotten utplånas av brottslingarna.

8 februari 2022

Ränseln som symbol

Lasse Berg låter väskan eller ränseln symbolisera samlande och samarbete under stenåldern. Det är samhälls-organisationen som är det intressanta - ränseln får fungera som en symbol för att gruppen för att överleva skulle dela någorlunda jämlikt på det insamlade som burits till en lägerplats. De som varit ute på insamlingsturen plockade upp allt det goda som de som stannat på lägerplatsen förväntansfullt fick ta del av.

Ränseln får då vara symbol för stenålderns samlar-jägar-fiskar-samhällen. Här måste några språkliga funderingar läggas in. Varken "väska" eller "ränsel" är ord som direkt beskriver de påsar eller enkla ryggsäckar som stenåldersmänniskorna använde sig av för att bära tillbaka till gruppen det ätbara man fann. Dessa var gjorde av växtfiber eller skinn och inga arkeologiska fynd kan finnas kvar, men det framstår som givet att människor mycket tidigt måste ha skapat något att bära saker i. Antagligen bar Homo erectus sina insamlade frukter eller jaktbyte med hjälp av någon slags läderpåse. Vid kusterna skulle diverse musslor samlas in, kanske i flätade korgar.  Näverkonten, bärhinken och svampkorgen är väl dagens motsvarigheter. Jag gillar ordet ränsel så jag väljer det.

Lasse Berg noterar också att ordet "samla" har två betydelser på svenska. På engelska skiljer man på "gather" and "collect". Att "plocka" eller "insamla" kanske bättre anger vad man gjorde i jägar- och samlar-kulturen. Moderna samlare vill åstadkomma en samling av föremål, men det är inte det som samlarkulturerna ägnar sig åt.

Samarbetet i de små grupperna av stenålderns jägare-samlare var tvunget att fungera väl för att de skulle överleva. Samarbete i grupp med hjälp av språk (och sång) är det som gjort tvåbenta Homo till en evolutionär framgång. En rad beteenden kopplat till den långa barnuppfostran och vår förmåga att även samarbete med människor vi inte är släkt med hänger ihop med detta. Våld förekom inom och mellan grupper av människor. Läser man Lasse Berg blir man övertygad om att de tidiga stenåldersgruppernas organisation byggde på samarbete och var relativt jämlika. Den som försökte bryta mot gruppens regler blev utfrusen, i sig ett straff som kan ses som ett våld, eftersom chansen att överleva utanför gruppen var liten. Ett våldsamt egalitärt samhälle. Nu vet vi väldigt lite om dessa människor och vi talar om många olika grupper med vitt skilda kulturer som förändrats under årtusendens gång. Men det är något tilltalande med att låta ränseln får symbolisera delandet av det insamlade i stenålderns samlar-jägar-fiskar-kulturer.

Risken med sådant symboltänkande är att det skapar en förenklad bild. Talar man om "grottfolk" så glömmer man lätt att grottornas roll kan ha varit begränsad, det är snarare så att det är i grottorna som fynden efter dem hittas. Grottfolk är ett begrepp som mönstrats ut. Stenålder är ett mera logiskt begrepp i den meningen att det är de bearbetade stenarna som arkeologerna hittar som definierar fynden. Och megaliterna. De stora sten-monumenten är kraftfulla symboler och var det på sin tid, liksom grott-konsten. Men ränseln leder tankarna till det mer vardagliga samlarlivet. Det är något bra med det. 


5 februari 2022

Kalahariprojektet

 Lasse Berg skrev 2005-2014 en serie på tre böcker om mänsklighetens ursprung i Afrika och vår fortsatta tillvaro på planeten, som jag fått anledning att återvända till nu när jag skrivit några inlägg om stenålder. Böckerna  heter "Gryning över Kalahari, Hur människan blev människa", "Skymningssång i Kalahari, Hur människan bytte tillvaro" och "Ut ur Kalahari, Drömmen om det goda livet", alla utgivna på Ordfront förlag. Serien formar sig till ett personligt budskap från Lasse Berg om hur man bör leva, utifrån hans erfarenheter från besök hos samlarfolk och genomsyrat av hans egen berättarglädje och sympatiska stil. Oaktat det så innehåller böckerna mängder av populärvetenskaplig information framställt på ett lätt-tillgängligt vis. Och man får små korta skildringar av Lasse Bergs intervjuer med olika forskare som Chris Henshilwood, Frans de Waal, Donald Johanson (som hittade Lucy), Berhane Asfaw och Tim White i Awashdalen, William H. McNeill, Romila Thapar osv. Böckerna tar sin utgångspunkt i fynden av de äldsta grottmålningarna i Blombos i Sydafrika  och ännu mer hos San-folket i Nyae Nyae, Kalahari, Namibia.

Jag ska inte försöka sammanfatta böckerna, som innehåller många spännande tankegångar. Läs dem. Jag vill bara särskilt nämna tanken om väskan. Väskan, eller det som egentligen är en påse eller säck av skinn eller växtfibrer, är enligt Lasse Berg grunden för den nomadiserande samlargruppens välstånd. (se Skymningssång, sid 26). Den hemvändande samlaren kan ta med sig mer och dela med gruppen. Delandet kräver samarbete. Väskan, skriver Lasse Berg, är därmed det redskap som mer än något annat gett oss vår mänsklighet. I "Gryning" kallar han den även för ränseln. (sid. 116). San gör en ränsel av ett berett antilopskinn och bär det över axeln eller med en läderrem runt midjan. De samlar stora vätskerika rötter, nötter, en slags meloner, med mera, samt smådjur och ägg. Det bärs hem i ränseln och delas i gruppen som består av cirka 40 personer. En ung kvinna från södra Kalahari som man frågade ut i en studie kunde namn på trehundra växter. Hon visste vilka som gick att äta och vilka som var giftiga. Sen noterar Lasse Berg lite förvånat att män i samma ålder var nästan lika kunniga. De använder giftet från en larv till sina giftpilar som gör att de kan fälla stora byten även med en enkel pilbåge. 

Nyae Nyae ligger i norra Namibia nära gränsen till Botswana, 62 mil nordöst om Windhoek. Kalahari ligger som en gigantisk platå (dubbla Sveriges yta) på ca 1000 meter över havet, och består av sand och stäpp, samt flera stora saltträsk. Det är en halvöken, inte helt så torr som en öken, även om namnet betyder vattenlös plats. I norr rinner Okavangofloden ut i Kalahari och försvinner i det som kallas en endorheisk bassäng. I söder rinner Oranjefloden ut i Atlanten. Däremellan är det rätt torrt.

San är ett samlingsnamn på flera olika jägar-samlarkulturer som hör till de ursprungliga invånarna i södra Afrika. Som i andra liknande sammanhang så skulle det vara bättre att använda de namn som de själva använder, som !Kung, Tuu och Glui. De pratar olika typer av språk med klick-ljud som är svårtranskriberade. Khoi syfter på boskapshållande folk inom relaterade språkgrupper, med Nàmá som det största språket. Totalt rör det sig om ca 370 000 människor varav kanske 100 000 San.

Lasse Bergs Kalahari-serie sista del diskuterar mer den nuvarande situationen. Det är tankeväckande att fundera över hur San-folk lever och ställa det i kontrast mot dagens konsumtionssamhälle.





2 februari 2022

Håga igen

 Kort notis om utgrävningar vid Hågahögen har lagts ut av Upplandsmuseet. Läs även om utgrävningar i centrala Uppsala i Arkeologibloggen.

En mycket omfattande genomgång av Hågas historia finns i "Håga, Gravhögen och bygden från bronsålder till nutid", utgiven av Upplandsmuseet 2022. Redaktörer är Torun Zachrisson, Inga Ullén och Michael Olausson (1948-2019).