22 mars 2014

Songdynastin

Norra Songdynastin, 960-1127, Södra Songdynastin, 1127-1279. Min huvudreferens är Diether Kuhn som uppenbart är mycket imponerad av Songdynastin. Han inleder sammanfattningen i sin bok med att säga att Songdynastin för tusen år sedan"emerged as the most advanced civilization on earth" och han menar till och med att Songdynastin hade gemensamma drag med "enlightened modern capitalism".
Boken heter "The age of confucian rule, The Song transformation of China", Harvard UP, 2011.

Det är ett stort frågekomplex. Var Songdynastin på väg att hitta former för något som kunde ha blivit en industriell revolution? Och i så fall, vad var det som gjorde att den möjligheten inte fullföljdes? Samma fråga ställs av många historiker, till exempel av Clive Ponting i "World History" (Pimlico, 2001, sidan 378).

Joseph Needham ställde frågan i ett vetenskapshistoriskt perspektiv: “the essential problem is why modern science had not developed in Chinese civilization (or Indian) but only in Europe."? Nathan Sivin noterar att Needham även ställde en annan fråga “why, between the first century BC and the fifteenth century AD, Chinese civilization was much more efficient than occidental in applying human natural knowledge to practical human needs”. (Ref: Oxford)

Mitt inlägg den 1 mars om städernas utveckling illustrerar den dynamiska förändring i ekonomin i övergången från Tang till Song. Den japanska historikern Naito Torajiro (1866-1934) betonade att Tang-Song-övergången var en politisk förändring, från ett styre dominerat av flera mäktiga familjer, aristokrati, till ett mera tydligt envälde under kejsaren. Att lägga denna skillnad till grund för en historisk periodisering kallas för "Naito-hypotesen". Referens, J.A.G. Roberts, "A concise history of China", Harvard 1999. Dieter Kuhn nämner inte denna hypotes, han diskuterar inte periodisering på det viset.

I linje med tidigare funderingar byggda på Norths institutionella ekonomi (se t.ex. inlägg 12 juni 2011) så kan man fråga om övergången från Tang till Song ska ses som en övergång från en stabil naturlig stat till en mogen naturlig stat (via en konfliktfylld period). Något som skulle tala för det var att Song-enväldet ändå gav utrymme för visst oberoende. Diether Kuhn skriver att "Song China was netiher despotic nor totalitarian". Detta är ett tema att följa upp.

Men det finns många andra teman som är intressanta:
Demografi. Kina med ca 100 miljoner människor utgjorde mer än en tredjedel av jordens befolkning år 1100 och 1187. Men variationerna var kraftiga, krigs och nödåren runt 1127 förde ner befolkningstalen kraftigt och 1292 så var talen nere mot 70 miljoner.
En trend var en betydande omfördelning från norra Kina till södra. År 5 var det 10 procent och år 740 var det 40 procent som levde i söder. År 1100 levde 75 procent av Kinas 100 miljoner människor söder om floderna Huai och Han.
Migration. År 1127 då Jurchen erövrade norra territoriet flyttade miljoner människor söderut. Nomadernas förflyttningar resulterade alltså även i betydande migration av Hankineser.
Klimat. Snöstormar och översvämningar under början av 1100-talet. Den medeltida värmeperioden gynnade Tang, men även södra Song, över normalperioden nådde temperaturen åren 950-1000 och ca 1210-1250. Och om vädret som gynnade Djingis Khan kan man läsa här BBC om mongoliskt väder baserat på forskning på årsringar.
Översvämningar orsakades även medvetet av Song, när Gula floden leddes om som ett led i att skapa ett försvar mot Jurchen. Gula flodens nyckfullhet bidrog till att folk flyttade söderut.
Elit replacement, Jurchens övertagande av norra Kina. Jins befolkning år 1187 bestod av 40 miljoner Hankineser som lydde under 4 miljoner Jurchen. Och sedan mongolernas erövring av hela Kina.
Organisation för produktion. Läs om järnhantering i inlägg 18/8 2013 och transportsystem med kanaler i inlägg 1/3 2014. Men exemplen kan göras många, sidenproduktion, celadonkeramik, vapenteknologi mm
Kvinnans roll Seden att binda fötterna växte fram under Songdynastin. Även om kvinnlig äganderätt existerade så var konfucianismens krav på mannens överordnad något som begränsade kvinnorna jämfört med tidigare under Tang.  
Bibliotek och böcker. Boktryckarkonsten utvecklades, med upplagor på tiotusentals exemplar. På papper givetvis, vid detta laget en gammal kinesisk uppfinning. Papperstillverkning var utvecklat redan på 100-talet. Konfucianska och buddhistiska klassiker trycktes upp, men även olika uppslagsverk, poesi osv. Det kejserliga biblioteket var viktigast, men bibliotek fanns i de konfucianska templen, i buddhistiska kloster och många privata hem. Ett slags naturhistoriskt översiktsverk kombinerat med essä-samling var skriften "Meng xi bitan" av Shen Gua. Han skrev dessa "Samtal med penseln vid drömbäcken"  mellan 1086-1093. Diether Kuhn kallar den det viktigaste bidraget i en "Confucian based Song-Enlightment". Bland annat beskrivs där tryckning med lösa typer av lera satta i järnramar, utförd av Bi Sheng år 1040. Kompassen och den första kända beskrivningen av dess missvisning finns också med i Shen Guas bok.
Utbildningsväsendet. Karakteristiskt för Song var att examineringssystemet utvecklades, vilket syftade till att byråkratin skulle baseras på ett meriter, inte på släktband. Under reformatorn Wang Anshi (1021-1086) utvecklades en mer praktisk utbildningsplan som bidrog till det tekniska och ekonomiska lyftet.
Idéhistoria. Neo-konfucianismens portalfigur mästaren Xhu Xi levde 1130-1200. Hans "Kommentarer till de fyra böckerna" kom att utgöra grunden i utbildningsväsendet. Det var en logiskt ordnad version av den antika konfucianismen men som påverkats av buddhism och taoism och blivit mer anpassad till förhållandena under 1100-talet.  Han motarbetades under sin livstid men kejsaren Lizong, som regerade 1224-1264, lyfte upp hans verk genom officiella beslut. "Daouxe" blev lärdomens väg.

Året 1220 som jag haft som referenspunkt hade ingen särskild vikt för Songdynastin. Kejsaren Ningzong regerade 1195-1224 som den 13:de kejsaren av Huset Zhou. Efter det misslyckade anfallet mot Jin 1206 ökade kostnaderna dramatiskt för tributen till Jin. Södra Songs "guldålder" som det brukar kallas, inföll under kejsar Xiaozong (1163-1190). Under hans tid höll fredsavtalen med grannarna och en satsning på handel över havet gjordes. Norra Songs mest kända kejsare var grundarna av dynastin, bröderna Taizu (960-976) och Taizong (976-997), bägge militärer som konsoliderade ett splittrat Kina. Taizong var inte bara militär, han hade studerat enligt konfuciansk läroplan (och han var skicklig på kinesiskt schack). Flera andra kejsare hade långa och relativt fredliga styrelseperioder, till exempel kejsaren Renzong (1022-1063). Under hans regeringstid (och hans efterföljare Shenzong 1068-1085) uppmuntrades reformer och vetenskap, exemplifierat av namn som Wang Anshi, Shen Gua, filosofen och matematikern Shao Yong och astronomen Su Song.

Hade Songdynastin med 18 kejsare med sammanlagt 319 år vid makten lyckats ta sig ur Ibn Khalduns cykel av uppgång och fall på fem generationer? Det beror lite på hur man bedömer förlusten av norra Kina till Jurchen. Det är främst denna förlust och sedan den totala förlusten mot mongolerna, som fått Songdynastins annars så framgångsrika arv att beskrivas negativt av senare officiella kinesiska historiker. Enligt kinesisk dynastilära följs en dynastis uppgång i yin av dess nedgång i yang. Det kan ta två eller 20 generationer, det avgörs av himlens mandat. Det låg givetvis i den senare dynastins intresse att visa på varför himlens mandat gick förlorat, vilket återspeglas i de officiella historieskrivningarna.

Fotnot: Song stavas dynastin med pinyin-stavningsregler. Med Wade-Giles-metoden blir det Sung-dynastin.


16 mars 2014

Klimatet idag

Karin Bojs skriver idag i DN att Keelingkurvan för koldioxid i luften nu passerat 400 ppm. Hon vill att vi ska studera IPCCs rapport 5:2 som kommer i slutet på mars.

Värdet på Keelingkurvan 14 mars 2014 var 399,97 ppm.  keelingcurve.ucsd.edu

Keelingkurvan presenteras även här: Scripps CO2 Program

IPCCs rapport 5:2 behandlar "Impact, Adaption and Vulnerability", presskonferensen är bokad till 31 mars.

IPCCs rapport 5:3 kommer att vara väl så viktig, "Mitigation of Climate Change", presskonferens 13 april.


1 mars 2014

Tre städer i Kina 1220 och det stora kanalsystemet

Hur ska man visa vägen in till världens rikaste och mest avancerade land år 1220 - den södra Song-dynastin i Kina? Tre städer kan lyftas fram som en historisk väg: Tangdynastins Chang'an, Norra Songdynastins Kaifeng fram till södra Songs huvudstad Hangzhou.

Diether Kuhn beskriver de tre städerna i "The Age of Confucian Rule", Harvard University Press, 2009. I kapitlet "Transforming the capitals" fångar han den urbana utveckling från det aristokratiska stora imperiet Tang till det "lilla" men dynamiska södra Song. Här följer en mycket kort sammanfattning samt några försök att ange resvägen från Chang'an ner till Hangzhou vid havet. Mer om Chang'an finns i inlägg 21/2 2011, om Kaifeng och Hangzhou 7/11 2012.

Chang'an, dagens Xian, var den gamla Tangdynastins huvudstad, raserad år 904. År 1220 var platsen en skugga av sin forna storhet, men munkkloster som de med de berömda pagoderna "stora och lilla vildgåsen" och ruinerna av den 35 km långa stadsmuren vittnade om att här hade världens största stad legat. När staden var sidenvägens början var den ett mönstergillt rutmönster av 110 muromgärdade distrikt där närmast en militärisk ordning rådde. Trumpetfanfarer klargjorde när portarna i murarna öppnades och stängdes. Många människor levde sina liv inom ett distrikt och hade små möjligheter att passera portarna och göra besök på andra sidan distriktsmuren. Stadens geometri symboliserade dess betydelse som kejsarstaden, himmelens sons boning, och stadsplanen följde klassiska astrologiska anvisningar och heliga tal som tre, nio och tolv.

Kaifeng (som haft så många namn att jag håller mig till det som används idag) skulle ha byggts lika kvadratiskt mönstergillt som Chang'an. När staden år 955 skulle expandera för att bli huvudstad byggdes en kvadratisk mur 2 km utanför den existerande stadsmuren, totalt 27 km lång. Men privat äganderätt hade uppkommit på ett vis som omöjliggjorde centralstyrd stadsplanering som på Tangdynastins tid. Innanför muren växte det fram ett oregelbundet och mer kommersiellt styrt nätverk av byggnader och handel bedrevs även utanför officiellt godkända marknader. Under Norra Songdynastin (960-1127) växte Kaifeng till världens största stad. Kina var det mest urbaniserade området i världen vid denna tid. Ref. Tertius Chandler's compilation of the population of cities throughout history, Four Thousand Years of Urban Growth: An Historical Census.

Hangzhou, som då hette Lin'an, var störst i världen från 1180-1315, då Kairo började tävla i storlek. När Songdynastin flydde till Hangzhou 1127 så ledde det till att denna stad nära havet plötsligt skulle byggas enligt de himmelska principerna. Det gick inte alls, stadsplanen fick anpassas till närliggande berg, en sjö och floden Qintang. Ur försvarssynvinkel var dock läget mycket bättre än Kaifengs, som låg oskyddat på slätten. Hangzhous kejsaraveny kunde inte anläggas i rak nord-sydlig riktning utan gjorde en krok. Kartor över staden fick försöka anpassa verkligheten till de krav som traditionen ställde, och rätade ut en del av det krokiga. Hus byggdes i två våningar eftersom det saknades plats för utbredda envåningshus. Staden genomkorsades av kanaler. Luc Normand Tellier skriver i "Urban World History" att staden runt 1275 hade 347 broar och 350000 invånare, och att det då i Kina fanns ytterligare 5-6 städer med 200000 invånare. Många högre befolkningstal anges, mellan 800 000 upp till 2 miljoner. En översikt finns på wikipedia "List of largest cities throughout history".

Om Kaifeng hade varit en viktig handelsplats var Hangzhou ännu mer dynamisk, och med en annan tillgång till handel via sjöfart. Songdynastin använde sedlar av papper, tillverkning skedde i en form av gillen som Kuhn kallar "workshop conscripts" och handel bedrevs av familjeägda handelshus. Södra Song anses av flera historiker ha varit nära att ta ett steg in i mera moderna produktionsformer, en fråga som är värd att återkomma till.

Men uppgiften nu var att redogöra lite för vägen till Hangzhou och kanalsystemet.

Resvägen från Chang'an via Kaifeng till Hangzhou skulle ha gått via ytterligare två historiska huvudstäder: Luoyang och Nanjing. Tänk att du kom längs sidenvägarna, ner genom Gansukorridoren till floden Weis dalgång. Du passerade där den förstörda staden Chang'an, den historiska huvudstaden för Handynastin och Tang. Floden Wei rinner vidare in i den stora Gula floden. 38 mil nedströms Chang'an låg och ligger Luoyang, tidvis huvudstad i olika riken. Under Tangdynastin kallades staden "Dongdu" och för Norra Songydynastin var staden "den östra huvudstaden". Luoyang ligger vid ett biflöde, floden Luo, men nära Gula floden. Därifrån var det 20 mil ner till Kaifeng, som år 1220 var Jindynastins huvudstad. (åren 1127-1234). Nästa etapp skulle ha varit svårare, då Bian-kanalen från Kaifeng ner till södra Song var avstängd på grund av konfliketerna mellan Jindynastin och södra Song. Sannolikt fick man bitvis ta landvägen de 62 milen. Men väl i Nanjing kunde man sedan fortsätta  på kanalbåt, 30 mil från Nanjing till Hangzhou.

Om denna resa startade längs sidenvägarna kom du alltså från mongolkontrollerat område. Därifrån in i riket Xi Xia, de buddhistiska tanguternas rike runt Gansu och norr därom. Tanguterna var sedan år 1210 vasaller under Djingis Khan och när de inte ställde upp på hans mobiliseringskrav för kriget i Khwarezm 1220 blev de senare attackerade och kort efter Djingis Khans död 1227 besegrade och massakrerade. Väl så aktiva i denna massaker var inte bara mongoler utan även deras  lojala vasaller, som uighurerna.

Resan fortsatte sedan in i Jindynastins område. Jinriket styrdes av jurchen (det folk som senare blev manchu), nomadfolket som först besegrat Liaodynastin (khitanerna, 907-1125) och sedan drivit Songdynastin söderut. Även jurchen stod under press från Djingis Khans mongoler och 1234 så störtades Jindynastin. Songdynastins stod under ett ständigt militärt hot från rikena i norr, till skillnad från Tang som under sin starka period aggresivt anföll norr och västerut. Song förde krig och skrev fredsavtal med Liao, Xi Xia och Jin. Slutligen kom mongolerna som besegrade Song 1279. Intressant är att det tog tid, från 1234 då Jin besegrats av mongolerna fram till att  Kublai khan proklamerade Yuan-dynastin 1271, general Bayan intog Hangzhou 1276 och det slutliga sjöslaget vid Yaishan 1279. Songdynastins ädlingar begick där självmord. Chang'an och Kaifeng hade förlorat sin betydelse. Men Hangzhou fortsatte att vara en viktig handelsstad.

En karta över kanalerna finns här :Stora kanalen
På kartan är Yangzhou utmärkt, Nanjing ligger 10 mil inåt landet.

Songdynastin utmärks av en stark teknologisk och organisatorisk utveckling. Som exempel på det är uppfinningen år 984 av slussen på två slussportar. I "China, land of discovery and invention", Robert K.G. Temple, 1986, baserat på Joseph Needham, anges att slussen uppfanns av en namngiven transporttjänsteman, Ch'iao Wei-Yo. Tidigare hade man antingen använt dammluckor som öppnades och båtarna fick försöka klara sig i forsen som bildades, eller så hade man dragit pråmarna över förberedda dragbanor av sten. Bägge metoderna innebar risker för att pråmen skulle skadas. Enligt Temple så fanns det organiserade ligor beredda att stjäla lasten där pråmarna gick sönder, något som sattes i system så att man medvetet använde skadade pråmar för att komma åt lasterna. Ch'iao Wei-Yo hade föresatt sig att minska detta svinn och organiserade byggandet av två dammluckor inom kort avstånd (ca. 80 m). Slussen innebar inte bara att pråmarna klarade sig utan mycket vatten kunde sparas. Pråmarna kunde byggas större. Temple citerar en skrift från 1086 som anger att båtarna tidigare lastade 21 ton men att nu kunde de statliga pråmarna lasta 49 ton och vissa privata båtar så mycket som 113 ton. Dieter Kuhn berättar att passagerarfartyg kunde vara 90 meter långa och ta 800 passagerare på två däck. På Yangtzefloden (Changjiang) fanns lastfartyg som tog upp till 600 ton! Under Song byggdes många slussar, den stora kanalen ligger som högst över 40 meter över havsytan. Under reträtten 1127 förstörde Song vissa uppbyggda flodbankar längs Huanghe (Gula floden) vilket gjorde att den bytte lopp och kom att sabotera en del av kanalsystemet. När mongolerna tog över lät general Bayan på Kublai Khans order utveckla kanalerna för transporter upp till den nya huvudstaden, dagens Beijing. (De kanaler som är markerade som Yuan på kartan i länken). Ansvarig för mycket av detta arbete var den berömda matematikern Guo Shoujing (1231–1316).
Mer om Beijings kanaler och vattenvägar finns på denna privata hemsida med många fina bilder: Beijings waterways
 
Men allt mer transporter fördes över till fartyg på havet och på kanalerna användes åter mindre båtar. Underhållet av slussarna förföll. Enligt Temple var det därför inte konstigt att det inte stod klart i Europa att inspirationen till slussen kom från Kina.
I Europa byggdes den första slussen nära Utrecht 1373. Tidpunkten talar för att idén kan ha kommit från Kina, eftersom resorna till Kina blivit fler vid denna tid. Lilla Edets sluss från 1607 är den första svenska slussen.

För den som vill fördjupa sig i ämnet gamla kanaler: "Water Engineering in Ancient Civilizations: 5,000 Years of History" av Pierre-Louis Viollet.