31 oktober 2011

Demografi år 600

Idag på sjumiljardersdagen den sista oktober 2011 kan det passa att försöka teckna ner något om folkmängd år 600 e.Kr. Uppskattningsvis fanns det 240 miljoner människor. Det ligger mellan uppgifter som anger att världens befolkningen var 200 miljoner år noll och 275 miljoner år 1000.

Kina (Suidynastin) räknade 50 miljoner, och utöver det tillkom några miljoner oräknade icke-kineser. I de olika indiska rikena levde kanske totalt 45 miljoner och i sassanidernas rike 30 miljoner. Övriga Asien ca 30 miljoner, ger totalt för Asien 160 miljoner. I Europa hade det skett en folkminskning, dels hade romarrikets befolkning minskat under kriserna på 200-talet och sedan hade 400- och 500-talet ofärd med krig, pest och missväxt resulterat i att endast omkring 30 miljoner levde i Europa. Även Afrika hade drabbats men antag ca 30 miljoner människor där. Amerika och Oceanien troligen färre än 20 miljoner totalt varav större delen i Sydamerika. Summerar till totalt 240 miljoner, med stora osäkerheter.

Vill man vara mera noga får man tillägna sig lite metodik, till exempel av ARVE group:
http://grkapweb1.epfl.ch/pub/ARVE_tech_report3_pop_methods_2010.pdf


ARVE har en annan indelning, siffror i miljoner människor uppskattade från diagrammen i slutet av referensen ovan:

Nordamerika 2 (0,2-4)
Sydamerika 20 (5-30)
Europa 25
Fd Sovjet 7 (5-10)
Sydvästa Asien 28 (20-35)
Nordafrika 7 (6-9)
Subsahara 14 (12-16)
Indiska regionen  50 (30-100)
Kina 53 (50-55)
Japan 4 (3-5)
Sydostasien 9 (8-10)
Oceanien 1

Totalt: 230 (166 - 300)

23 oktober 2011

Hunnerna - var de klimatflyktingar?

Går det att visa att klimatförändringar haft avgörande betydelse för två av världshistoriens mest dramatiska händelser, romarrikets fall och mongolväldets upprättande? Kan den mongoliska expansionen på 1200-talet jämföras med hunnernas och andra gruppers flyttningar under köldperioden under den så kallade folkvandringstiden?

Jag gillar frågeställningarna för de ger en möjlighet till en mängd spekulationer utifrån mina två käpphästar: anpassning och efterrationalisering. "Romarrikets fall" refererar till en lång process av förändringar inom det stora imperiet, som leder till delning, splittring i väst och Bysans i öst. Få historiska förlopp har blivit föremål för fler efterrationaliseringar, ofta med syfte att jämföra med något aktuellt imperiums överlevnadsförmåga.
Att klimatförändringar utgör en test på olika samhällens anpassningsförmåga är klart, likt befolkningstillväxt utgör försämrat klimat en utmaning för livsmedelsförsörjningen.

Många fällor lurar här. Vi vet allt mer om var och när klimatet ändrats under olika perioder men fortfarande är osäkerheterna stora. Det är oklart var hunnerna kom ifrån, ännu mer oklart hur just de påverkades av vädret under åren 360-450. Hur förklara att andra stora invasioner från nomadfolk, i Kina, Indien, Persien och i Europa, skedde mitt under värmeperioderna före och efter den kalla folkvandringstiden? Är det den relativa svagheten hos imperiet som egentligen är orsaken och i så fall, var den svagheten klimatrelaterad? Om imperiet har större resurser att omorganisera sig inför svårare tider, varför skulle imperiet inte snarare stärkas av klimatförändringarna, på kringregionernas bekostnad? Varför är det franker, slaver och araber som går stärkta ur kallperioden 300-800?

Självklart påverkar klimatet alltid samhällsutvecklingen. Väljer man att enbart leta samband mellan snabba klimatförändringar och samhällelig oro lär man hitta sådana. Men med det har man egentligen inte förklarat så mycket, det intressanta måste vara att försöka se mönster för hur anpassningen gick till. Vilket leder till massor med frågor.

Peter Heather anger som huvudförklaring till hunnernas agerande den relativa skillnaden i rikedom mellan romarriket och omgivningarna. Från år 370 attackerade små beväpnade grupper av hunner på många olika ställen och de hade goda möjligheter till att återvända med krigsbyte. Detta ledde till ökade kunskaper om vilka möjligheter som fanns och praktiska geografiska insikter om var anfallen kunde sättas in. Hunnerna konsoliderarde på germanska befolkningarnas bekostnad, blev starkare från 410 och återvände i en mer samordnad aktion mot romarriket kring 430, under ledare som Rugila (Rua) och senare Attila. Den traditionella nomadiska samhällsformen med många ledare hade då ersatts av en kung.

Peter Heather har två andra förslag till hunnernas förlyttningar (i kapitlet "Huns on the Run" i "Empires and barbarians" från 2009). En är det han kallar "politisk revolution", dvs att hunnerna jagades iväg ungefär som de själva satte goter och andra på flykt. Avarerna på 500-talet kom i rörelse på grund av gökturkarnas expansion och magyarerna på 800-talet attackerades av petjeneger (kangli-turkar). Den förklaringen liknar mer McNeils bild av ständiga maktförskjutningar inom nomadsamhällena som då och då drabbar omgivande  jordbruksbaserade områden.

Peter Heather tar även upp klimatförändring som en möjlighet, det kan ha varit en torrperiod på stäpperna som minskade gräsväxten och orsakade förflyttningar. Hans invändning är att det inte förklarar andra liknande folkförflyttningar och inte heller riktningen i förflyttningen. Han menar att mera klimatdata eller uppgifter om politiska maktkamper krävs för att ändra hans uppfattning att huvudorsaken till hunnernas ankomst var att de var våldsspecialister som hittade en god möjlighet till rikt byte.

7 oktober 2011

Två nyheter eller inte

Två nyheter som jag vill referera, jag har dom från The Independent idag 7 oktober 2011, men de finns säkert på flera ställen:

1. Pavlopetri, en grekisk hamnstad digitalt rekonstruerad från marinarkeologiska undersökningar:
http://www.independent.co.uk/news/science/archaeology/ancient-greek-city-digitally-recreated-2367183.html

2. Nobelpriset i kemi relaterat till islamisk konst/arkitektur:
http://www.independent.co.uk/news/science/unbelievable-discovery-wins-chemistry-prize-for-daniel-shechtman-2366168.html


Egentligen borde jag bry mig mer om andra nyheter i The Independents lista över mest lästa nyheter, som den om skogsskövlingens betydelse för klimatet och den om peak oil som kommer allt närmare.
Men jag vill hålla detta skrivande kvar i förfluten tid. Helst inga nyheter.

2 oktober 2011

Klimathistoria, senaste tiotusen åren

Kallperioden under yngre dryas för 12000 år sedan (13000-11500) orsakades av ett stort utflöde av sötvatten i arktiska hav när issjöar stötvis rann ut i haven. Detta påverkade vattenströmmarna, den varma Golfströmmen blockerades och temperaturen sjönk i Europa med 7 grader.

Efter det stiger temperaturen och har globalt befunnit sig inom ett tregradersspann de senaste tiotusen åren. Den största förändringen under denna period skedde för 8200 år sedan ("the 8,2 ky-event"), en hastig nedkylning som enbart varade i några hundra år. Den berodde på en liknande effekt som för Yngre Dryas. Den stora sötvattenssjön Agassiz i Nordamerika hölls på plats av en is kallad Laurentidisen och när den smälte stoppade sötvattnet som rann ut cirkulationen i Atlanten. Effekten var dock bara ungefär hälften av den nedkylning som skedde under Yngre Dryas.

Hela perioden från 7000-3000 år f.K betecknas  "postglacialt klimatoptimum", på engelska Holocen Climate Optimum (HCO). Temperaturen låg då i genomsnitt ungefär 1,5 grad över 1960 års värden.

The 8,2 ky-event utgör en skarp dip i kurvan, så låga temperaturer återkommer sedan enbart omkring 1250 f.Kr (efter den så kallade minoiska värmeperioden) och under "lilla istiden" på 1500- och 1600-talet. Mindre tydliga svängningar i medelhavets och Europas klimat betecknas "den romerska värmeperioden" och (oöversättbart) "Dark Age Cold Period".

Temperatur är inte den enda faktorn, viktigare ändå kan vara att förstå nederbördförändringar och deras mönster över årstiderna. För Nordafrikas del beskrivs till exempel  "Holocene Wet Phase" då "Sahara" var en savann. Det blev torrare i norra Afrika 3500-2800 f.Kr, och öknarna bredde ut sig. Araberna gav området namnet "aṣ-ṣaḥrā´ al-kubra" - den största öknen.

En lättläst översikt över klimathistorien under de senaste tiotusen åren har skrivits av Fredrik Charpentier Ljungqvist. Tyvärr har boken fått namnet "Global nedkylning" vilket leder tankarna till någon kvällstidningsartikel om nära förestående istid.

Vill man själv kolla alla kurvor finns dom samlade här:
http://www.ncdc.noaa.gov/paleo/recons.html

En länk där leder till samme Ljungqvist som visar respekt för rådata och ger en kort, bra sammanfattning:

Ljungqvist, F.C. 2009.
Temperature proxy records covering the last two millennia:
a tabular and visual overview.
Geografiska Annaler: Physical Geography, Vol. 91A, pp. 11-29.


ABSTRACT:
Proxy data are our only source of knowledge of temperature variability
in the period prior to instrumental temperature measurements. Until
recently, very few quantitative palaeotemperature records extended
back a millennium or more, but the number is now increasing. Here,
the first systematic survey is presented, with graphic representations,
of most quantitative temperature proxy data records covering the last
two millennia that have been published in the peer-reviewed literature.
In total, 71 series are presented together with basic essential
information on each record. This overview will hopefully assist future
palaeoclimatic research by facilitating an orientation among available
palaeotemperature records and thus reduce the risk of missing less
well-known proxy series. The records show an amplitude between maximum
and minimum temperatures during the past two millennia on centennial
timescales ranging from c. 0.5 to 4°C and averaging c. 1.5–2°C for
both high and low latitudes, although these variations are not always
occurring synchronous. Both the Medieval Warm Period, the Little Ice
Age and the 20th century warming are clearly visible in most records,
whereas the Roman Warm Period and the Dark Age Cold Period are less
clearly discernible.

Mer information ordnad i tidsföljd kan man få på wikipedia under uppslagsordet "Timeline of environmental history".